Spolmask hos föl

Det är vanligt att föl att drabbas av infektion med spolmask (Parascaris equorum). Det kan ge symtom som näsflöde, hosta, glanslös päls, försämrad aptit och nedsatt tillväxt.

Många föl drabbas av spolmask. Foto: Sigrid Mattsson, SVA

Det börjar med att fölet får i sig ägg via munnen (till exempel vid betesgång). Äggen kläcks i fölets tarm och larver frigörs. Dessa larver tar sig genom lever och lungor för att senare hostas upp, sväljas och återigen hamna i tarmen. Allt detta tar cirka tio veckor.
För att ta bort spolmaskarna avmaskas fölen.

Veterinär Eva Osterman-Lind vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala gjorde en studie med elva stora stuterier, totalt 176 föl, för att mäta parasitägg före och efter avmaskning med olika medel.

Studien visade hög förekomst av spolmask hos fölen. Dessutom visade det sig att vissa avmaskningsmedel är mer effektiva än andra.

Avmaskningsmedel innehållande ämnena fenbendazol eller pyrantel bör vara förstahandsval vid avmaskning av föl mot spolmask.

Tips: Under flikarna Veta mer och Veta mest kan du läsa mer ingående om studien.

Spolmasksmitta hos föl

Infektion med spolmask är vanligt förekommande hos föl, i synnerhet i stuterimiljö där många föl samlas på förhållandevis små ytor. Fölen infekteras när de äter infektionsdugliga spolmaskägg som finns deponerade i den omgivande miljön.

Spolmaskinfektion yttrar sig vanligtvis i form av nedsatt tillväxt, glanslös päls och försämrad aptit. Genom analys av träckprov (avföringsprov) kan man fastställa om parasitägg utskiljs och därmed om vuxna könsmogna maskar finns i tarmen.

I allmänhet avmaskas föl flera gånger mot spolmask under sitt första levnadsår. Vid avmaskning med ett effektivt medel dör de vuxna maskarna. Därmed upphör också förekomsten av ägg i träcken.
Det finns olika avmaskningsmedel registrerade för användning mot spolmask. De innehåller någon av följande substanser: fenbendazol, ivermektin, moxidektin eller pyrantel.

Syftet med studien var att undersöka effekten av olika maskmedel på spolmask hos föl. Detta gjordes genom att analysera förekomsten av spolmaskägg i träckprover tagna före och efter avmaskning.

176 föl ingick i studien

Totalt 176 föl från 11 stuterier inkluderades i studien. Föl från samma stuteri utgjorde en behandlingsgrupp utom på ett stuteri (nr 3) där fölen delades in i två behandlingsgrupper.

Fölen avmaskades enligt följande: 1 grupp fenbendazol (Axilur®), 1 grupp ivermektin (Noromectin®), 4 grupper moxidektin (Cydectin®) och 6 grupper pyrantel (Banminth®).

Ett träckprov togs från varje föl i samband med avmaskning (=dag 0) samt 14 dagar senare (=dag 14). Proven skickades till diagnostiskt laboratorium vid SVA där antalet maskägg per gram träck (=EPG) fastställdes. Effekten av de olika maskmedlen beräknades sedan för de grupper med föl som utskiljde ägg innan avmaskning.

Stor variation

Sjuttioåtta (44 procent) av de 176 fölen utskiljde spolmaskägg innan avmaskning, dag 0. Tyvärr var antalet äggutskiljande föl lågt vid 5 stuterier.

Effekten av moxidektin varierade mellan 36  procent och 50 procent. I ett fall minskade inte utskiljningen av ägg överhuvudtaget utan antalet EPG ökade i stället mellan provtagningstillfällena. Effekten av ivermektin kunde inte mätas eftersom inga hästar utskiljde ägg dag 0. Däremot utskiljde två av dessa hästar ägg 14 dagar efter avmaskning.

I grupperna som avmaskades med pyrantel varierade effekten mellan 92 procent och 100 procent.
En grupp med behandlades med fenbendazol och dag 14 var det ingen av dessa hästar som utskiljde spolmaskägg.

Måste finnas hög effekt

Fungerande maskmedel bör ha en effekt på minst 90-95 procent. Om effekten är lägre kan resistens misstänkas. Resultaten i denna studie indikerar att moxidektin hade dålig effekt mot spolmask eftersom minskningen av ägg var otillräcklig i grupperna som testades. Effekten av pyrantel och fenbendazol var däremot god.

Den praktiska konsekvensen av resultaten som erhållits i denna studie är att fenbendazol eller pyrantel bör vara förstahandsval vid avmaskning mot spolmask hos föl.
Emellertid är det viktigt att fortsättningsvis övervaka effekten av dessa maskmedel eftersom risken är överhängande att resistens så småningom kommer att utvecklas.

Spolmasksmitta hos föl

Vill du veta mest om spolmasksmitta hos föl och avmaskningsmedels effekt? Klicka på länken nedan:

Slutrapport från forskningsprojektet: Spolmasksmitta hos föl och i fållor på stuterier med skilda sköteselstrategier samt olika avmaskningsmedels effekt på utskiljning av spolmaskägg (öppnas i nytt fönster som pdf)