Genetisk variant ger snabbhet hos fullblod

Genetiska data från shetlandsponnyer blev den pusselbit som fattades för att förstå ursprunget till varför engelska fullblod springer så mycket snabbare och längre än andra hästraser.

Engelskt fullblod är den hästras som springer fortast i världen. Nu vet forskarna var den genetiska skillnaden finns. Foto: Stefan Olsson, Svensk Galopp

Via data som en forskargrupp vid SLU har bidragit med, har forskare från främst Irland men även från England och Ryssland kunnat kartlägga den så kallade snabbhetsgenen hos häst. Fullblodshingsten Nearctic, som föddes 1954, har visat sig vara en viktig bärare av anlaget.

Myostatin är ett protein som reglerar muskelmassa hos däggdjur. Under de senaste två åren har flera oberoende forskningsstudier visat att en variant i genen har ett starkt samband med om hästar är bra på att vinna lopp i kort- eller långdistans.

Sprint eller långdistans?

Den genetiska varianten består av en skillnad i en enda bas i DNA-strängen, en så kallad SNP (Single Nucleotide Polymorphism) där basen C gynnar sprinters och basen T gynnar framgång på längre distanser.

För att ta reda på ursprunget av denna ekonomiskt viktiga genvariant har forskarna använt både populationsgenetiska molekylära metoder samt analys av detaljerade stamtavlor hos nutida och historiska hästprover.

Genom att analysera molekylärgenetisk data och stamtavlor hos 593 hästar (bestående av 22 populationer) som härstammar från Europa, Asien och Nordamerika, museiföremål från tolv historiskt viktiga fullblodshingstar (födda mellan år 1764 – 1930), 330 samtida elitpresterande fullblodshästar, 40 åsnor samt två zebror kunde forskarna visa att T-varianten var den ursprungliga formen.

Neartic viktig bärare av anlaget

Genetisk analys av museumföremål (skelett) av historiskt viktiga fullblodshingstar (e.g. Eclipse and Hyperion) visar att C-varianten var ovanlig på 1700 och 1800-talet. Detaljerad analys av stamtavlor pekar på att C-varianten senare har anrikats i fullblodspopulationen via hingsten Nearctic (född 1954), far till den mest inflytelserika fullblodshingsten i modern tid, Northern Dancer (född 1961).

Genetisk variant ger snabbhet hos fullblod

Genetiska data från shetlandsponnyer blev den pusselbit som fattades för att förstå ursprunget till varför engelska fullblod springer så mycket snabbare och längre än andra hästraser.

Via data som en forskargrupp vid SLU har bidragit med, har forskare från främst Irland men även från England och Ryssland nu kunnat kartlägga den så kallade snabbhetsgenen hos häst. Fullblodshingsten Nearctic, som föddes 1954, har visat sig vara en viktig bärare av anlaget.

De nya rönen beskrivs i en vetenskaplig artikel i nättidningen Nature Communications

Liten skillnad ger stor effekt

Myostatin är ett protein som reglerar muskelmassa hos däggdjur. Under de senaste två åren har flera oberoende forskningsstudier visat att en variant i genen har ett starkt samband med om hästar är bra på att vinna lopp i kort- eller långdistans.

Den genetiska varianten består av en skillnad i en enda bas i DNA-strängen, en så kallad SNP (Single Nucleotide Polymorphism) där basen C gynnar sprinters och basen T gynnar framgång på längre distanser.

– Det är viktigt att poängtera att det fortfarande är okänt om denna associerade SNP är den ansvariga mutationen eller bara en bra genetisk markör för prestationsförmåga hos fullblod, säger Lisa Andersson, forskare på institutionen för husdjursgenetik vid SLU.

Stamtavlor del av analysen

För att ta reda på ursprunget av denna ekonomiskt viktiga genvariant har forskarteamet använt både populationsgenetiska molekylära metoder samt analys av detaljerade stamtavlor hos nutida och historiska hästprover.

Avel för snabbhet hos fullblodshästar har anrikat frekvensen av C-varianten hos myostatingenen hos de fullblod som tävlar som sprinters. Genom att analysera molekylärgenetisk data och stamtavlor hos 593 hästar (bestående av 22 populationer) som härstammar från Europa, Asien och Nordamerika, museiföremål från tolv historiskt viktiga fullblodshingstar (födda mellan år 1764 – 1930), 330 samtida elitpresterande fullblodshästar, 40 åsnor samt två zebror kunde forskarna visa att T-varianten var den ursprungliga formen.

Varianten från brittiska öarna

– Studien visar att C-varianten troligen introducerades vid ett tillfälle under utvecklingen av fullblodsrasen och att detta förmodligen skedde via ston som ursprungligen kommer från de brittiska öarna, säger Gabriella Lindgren, forskare vid SLU.

 – Vår forskargrupp har bidragit med genetisk data från shetlandsponny och det var hos just dessa hästar vi hittade ursprunget av snabbhetsvarianten av myostatin, konstaterar SLU-forskaren Sofia Mikko.

Neartic bar på anlaget

Genetisk analys av museiföremål (skelett) av historiskt viktiga fullblodshingstar (e.g. Eclipse and Hyperion) visar att C-varianten var ovanlig på 1700 och 1800-talet.

Detaljerad analys av stamtavlor pekar på att C-varianten senare har anrikats i fullblodspopulationen via hingsten Nearctic (född 1954), far till den mest inflytelserika fullblodshingsten i modern tid, Northern Dancer (född 1961).

Genetisk variant ger snabbhet hos fullblod

Läs den vetenskapliga artikeln i Nature Communications om varför engelska fullblod är snabbare än andra hästraser.