Avel av viss färg ger ögonsjukdom

Hästar som har en färg som kallas silver, bär också på anlag för ögonsjukdomen MCOA. Silverfärg förekommer inom vissa hästraser i USA såsom Rocky Mountain och Morgan. Anlaget finns även i Sverige, bland annat hos islandshäst.

Hästar med silveranlag är eftertraktade. Här en islandshäst med silverfärg. Foto: Sofia Mikko

Anlaget till silverfärgen har funnits länge och färgen är efterfrågad. Färgen silver och ögonsjukdomen hänger ihop. Båda beror på  samma förändring i en och samma gen. Ögonsjukdomen kan ta sig många uttryck hos de drabbade hästarna.  Den ger bland annat cystor och näthinneavlossning. Hästar med dubbla anlag kan ha en kraftig synnedsättning, främst till följd av onormal pupillfunktion och grå starr. I värsta fall kan de vara blinda. Forskarna avråder därför starkt från avel där båda föräldrarna bär på anlaget.
Om avkomman får anlaget från en av föräldrarna, det vill säga att hästen bara blir bärare av ett silveranlag ger det vanligtvis en mildare form av sjukdomen, med små vätskefyllda cystor i ögonen.
 
På institutionen för husdjursgenetik vid SLU har det under flera år gjorts studier kring MCOA. I en avhandling från 2012 redovisade Lisa Andersson den genetiska betydelsen för såväl färgen som sjukdomen.

Hur dåligt ser silverfärgade hästar - ny studie vid SLU

De allra flesta islandshästar som är silverfärgade bär endast på ett silveranlag och det är okänt om synen är påverkad hos dessa hästar. Det har i en tidigare studie visats att avstånd mellan olika ljusbrytande ytor i ögat kan vara ändrade hos hästar med både enkelt och dubbelt silveranlag och detta skulle kunna orsaka brytningsfel.

För att få ökad kunskap om hur synen påverkas hos silverfärgade hästar har forskare vid SLU undersökt om hästar med silveranlag har brytningsfel jämfört med hästar utan silveranlag. I studien ingick totalt 152 islandshästar. Varje häst med silveranlag matchades med en kontrollhäst med samma ålder utan silveranlag.

Islandshäst är en av flera raser som kan bära på anlaget silver. Foto: SLU

Hästar med ett silveranlag som var äldre än 16 år var överlag mer närsynta än hästar utan silveranlag. Det var ingen skillnad i ögats brytningsförmåga hos hästarna som var yngre än 16 år. Hästarna med dubbla silveranlag var närsynta oavsett ålder. Ingen av hästarna utan silveranlag var närsynta, inte heller de som var äldre än 16 år.

Rådet att inte para två silverfärgade hästar kvarstår. Hästägare bör vara observanta på att deras silverfärgade häst kan ha en ökad risk att bli närsynt när den blir gammal. För att kontrollera detta kan ögats brytningsförmåga undersökas av veterinär med ögonkompetens. Länk till studien vid SLU

Hästar med ett silveranlag som var äldre än 16 år var överlag mer närsynta än hästar utan silveranlag. Det var ingen skillnad i ögats brytningsförmåga hos hästarna som var yngre än 16 år. Hästarna med dubbla silveranlag var närsynta oavsett ålder. Ingen av hästarna utan silveranlag var närsynta, inte heller de som var äldre än 16 år.

Rådet att inte para två silverfärgade hästar kvarstår. Hästägare bör vara observanta på att deras silverfärgade häst kan ha en ökad risk att bli närsynt när den blir gammal. För att kontrollera detta kan ögats brytningsförmåga undersökas av veterinär med ögonkompetens. Länk till studien vid SLU

Hur vet man om hästen bär på silveranlaget?

Hos vissa pälsfärger, som svart och brunt, kan man med blotta ögat se om anlaget finns då pälsen och taglet är ljusare än normalt. Däremot syns det inte hos fuxfärgade hästar eftersom det bara är svart och brunt pigment som bleks. 
Säkrast är att göra ett genetiskt test utifrån ett hårprov eller blodprov. Prover kan skickas till Husdjursgenetiska laboratoriet vid SLU som utför genetiska tester för färgen silver.

Läs mer om forskning inom hästgenetik:
Specifik gen gynnar rörelsemönster
Snabbhet hos fullblodet
Equine Trait Mapping (Lisa Anderssons avhandling vid SLU)

Ögondefekter hos hästar med silveranlag

Upptäckten av att anlaget för silverfärg är kopplat till den ärftliga ögondefekten MCOA har skapat oro hos många som är aktiva inom till exempel islandshästaveln.

En grupp forskare vid SLU presenterar här sina resultat och förklarar hur man med enkla medel kan styra aveln för att förhindra att fler föl drabbas av den allvarligare formen av ögondefekten MCOA, som i vissa fall ger kraftiga synnedsättningar och blindhet.

Upptäcktes först hos Rocky Mountainhästar

Defekterna upptäcktes först hos Rocky Mountainhästar i USA som är en relativt ny amerikansk hästras, vars stambok etablerades först 1986. Rasen grundas på ett fåtal individer, vilket har resulterat i ett förhållandevis nära släktskap mellan hästarna.
Färgen silver har alltid varit eftertraktad, och hästar som har denna vackra färg har använts flitigt i aveln. Man uppskattar att minst 50 procent av alla Rocky Mountainhästar bär på silveranlaget.

Veterinärerna David Ramsey och Susan Ewert, verksamma som ögonspecialister i Michigan, USA, var först med att uppmärksamma att det kom in ovanligt många Rocky Mountainhästar med vissa typer av ögonproblem. De bestämde sig då för att genomföra en stor studie där de undersökte samtliga Rocky Mountainhästar, som de kunde komma i kontakt med. Förändringar i ögonen upptäcktes på nästan hälften av de 514 hästarna som undersöktes.

Då man inte kunde identifiera någon gemensam faktor i miljön som verkade orsaka problemen, exempelvis att problemen var regionspecifika, utan istället observerade att defekterna förekom oftare på silverfärgade hästar, föreföll det troligt att detta var en ärftlig åkomma.

David och Susan studerade stamtavlorna på samtliga undersökta hästar med målet att utreda hur defekterna nedärvdes. Initialt benämndes sjukdomen för Anterior Segment Dysgenesis (ASD), ett namn som fortfarande lever kvar, och används av många hästägare runt om i värden. Det korrekta samlingsnamnet för defekterna är dock numera Multiple Congenital Ocular Anomalies (MCOA) syndrom (översatt som Multipla Medfödda Ögon Anomalier).

Färgen silver och MCOA hänger ihop

I början trodde många att MCOA syndromet endast förekom på Rocky Mountainhästar, men det har visat sig att defekterna finns hos alla hästraser som undersökts som även har anlaget för silverfärg. I en studie vid SLU kunde det konstateras att färgen silver och MCOA orsakas av samma mutation (förändring) i en och samma gen.

I den amerikanska studien av Rocky Mountainhästarna upptäcktes att det var möjligt att dela in hästarna i två klasser beroende på vilka ögonsymptom de uppvisade. Hästarna i den ena klassen, Cyst-­fenotypen, hade alla vätskefyllda blåsor, cystor, på baksidan av regnbågshinnan. De här hästarna visade i regel inte symtom på synnedsättning.

Hästarna i den andra gruppen, MCOA-­fenotypen, hade kraftigare symptom och hade flera olika typer av missbildningar i ögonen. Samlingsnamnet MCOA-­syndromet inkluderar båda dessa klasser.
Efter att ha undersökt hästarnas stamtavlor visade det sig att de hästar som hade ett anlag (s.k. heterozygota) av den då ännu inte identifierade mutationen hade Cyst-­fenotypen och de som hade ärvt två anlag (s.k. homozygota) hade den allvarligare MCOA-fenotypen. Detta nedärvningssätt kallas ofullständig dominans.
Några år senare identifierades silvermutationen, vilket innebar att det gick att  undersöka hästarna på DNA-­nivå. Forskarna har undersökt hundratals hästar och kan bekräfta en ofullständigt dominant nedärvning.

Silverfärgen nedärvs dominant

Då MCOA-­syndromet är kopplat till färgen silver följer här en förklaring på hur denna färg uppkommer och nedärvs. Silver är egentligen ingen egen grundfärg utan ett anlag som kan modifiera vissa, men inte alla, färger.

Det är bara på hästar som har förmåga att producera brunt/svart pigment som man kan se om de bär på silveranlaget eller inte. Hit hör hästar med grundfärgen svart och brun. Silvermutationen förändrar exempelvis en häst med svart grundfärg till silversvart, medan en häst med brun grundfärg blir silverbrun. Dessutom kan en häst samtidigt bära på många andra färgmodifierare. Till exempel blir en brun häst som bär på silver-­ och skäckanlag silverbrunskäck osv.
En häst som inte kan producera svart/brunt pigment utan bara rött/gult har grundfärgen fux (som kan modifieras till isabell). På fuxar kan man inte upptäcka om de bär på silveranlaget eller ej. Detsamma gäller vita, avblekbara skimlar och "albinos".

Med tanke på MCOA-syndromet är det också intressant att veta ifall en häst har ett eller två silveranlag, men detta kan vara näst intill omöjligt att avgöra. Silveranlaget är nämligen dominant, vilket betyder att det räcker med ett anlag för att hästen skall uppvisa färgen.
Man kan ibland ana att en silversvart häst bär på två anlag genom färgen på ögonvitan. Denna är då övervägande vit och bildar en distinkt övergång mot hornhinnan och regnbågshinnan. Hästar som har andra färger eller ett silveranlag har oftast en något mörkare ögonvita.

År 2006 visade SLU-forskarna att silveranlaget beror på en mutation i genen PMEL17 som ligger på hästens kromosom 6. Genom att skicka in ett hårprov till husdjursgenetiska laboratoriet vid SLU kan man nu testa för denna mutation.

Detta kan vara aktuellt ifall du har en häst som är silver men vill veta ifall den har ett eller två anlag, eller du har en häst som har fux som grundfärg och vill veta ifall den bär på anlaget.

Beskrivning av defekterna

I den mildare formen av MCOA-syndromet, Cyst-fenotypen, finns vätskefyllda blåsor på baksidan av regnbågshinnan. Cystorna kan ibland sträcka sig in i den perifera delen av näthinnan. Förändringarna orsakar i regel inte några påvisbara synproblem.

Hästar som har två anlag av sjukdomsmutationen (MCOA-­fenotypen) uppvisar emellertid multipla ögonmissbildningar. Exempel på dessa förändringar är cystor av samma typ som ses hos hästar med Cyst-fenotypen, men också onormal form på hornhinnan (kulögdhet), lokala missbildningar i avflödessystemet för ögats kammarvätska, sammandragen pupill som inte reagerar normalt på ljus och mörker, linsgrumlingar (katarakt, grå starr) och lokala områden där näthinnan degenererat.
Hur många av dessa symtom som respektive häst uppvisar och hur allvarliga förändringarna är varierar kraftigt från häst till häst. Det är därför svårt att ge besked om hur mycket synen påverkas hos dessa hästar. Troligen finns det ett spektrum med allt ifrån hästar som fungerar i stort sett normalt till de med mycket grava synnedsättningar.

Defekterna finns redan hos det nyfödda fölet. Sjukdomen är i regel icke-­progressiv, vilket betyder att den inte blir värre med åren. Enstaka undantag från denna regel verkar dock förekomma. Det finns till exempel indikationer på att hästar med grå starr kan utveckla en med tiden tilltagande grumling av linsen. En mer utförlig beskrivning av MCOA-syndromet finns i artikeln 4-Congenital ocular abnormalities of Rocky Mountain Horses, skriven av David Ramsey (Veterinary Ophthalmology, 1999).

Råd till uppfödare

SLU-forskarnas råd till uppfödare är att endast försöka avla fram silverfärgade hästar som bär på ett anlag av silvermutationen. Ifall två heterozygota hästar korsas får 25 procent av avkommorna två anlag (blir silver + MCOA-fenotypen), 50 procent får ett anlag (blir silver + Cyst-­fenotypen) samt 25 procent blir helt friska, icke-­anlagsbärare.

Para inte två hästar som båda bär på silveranlaget, då det finns risk att avkomman kan få synproblem. Betäcker man dock en silverfärgad häst som har ett anlag (heterozygot) med en icke-­bärare får 50 procent av avkommorna ett anlag (blir silver + Cyst-fenotypen) och 50 procent blir icke-­anlagsbärare.
Om du har ett sto med fux som grundfärg och som du vet har silverfärgade hästar i sin stamtavla så kan det finnas skäl att låta genotypa hästen innan du betäcker den med en hingst som bär på silveranlaget.
Det är bara om du har en fux som är efter två bruna/svarta föräldrar som du vet att silveranlaget inte förts vidare till din häst trots att det funnits i tidigare generationer (det är ju bara på hästar med grundfärgen brun eller svart som du kan se om de bär anlaget).

Om du redan har en häst som är efter två silverfärgade föräldrar kan du vara lite extra uppmärksam på hur hästen beter sig, framförallt i svagt ljus, och är du orolig så kan du låta typa den för silvermutationen. En häst med två anlag kan betäckas med en icke-­bärare. Den lämnar bara ett anlag till avkomman och korsningen kommer därför inte producera föl med multipla förändringar. Samtliga föl kommer bära på silvermutationen i enkel uppsättning.

Text: Lisa S. Andersson, Jeanette Axelsson, Freyja Imsland, Sofia Mikko, Björn Ekesten & Gabriella Lindgren, forskare vid SLU, uppdaterad 2017-08-22

Hur påverkas synen hos hästar med silveranlag - ny studie

Maria Rosengren är en av flera forskare vid SLU som undersöker hur silveranlag påverkar synen. Foto: Björn Ekesten

De allra flesta islandshästar som är silverfärgade bär endast på ett silveranlag och det är okänt om synen är påverkad hos dessa hästar. Det har i en tidigare studie visats att avstånd mellan olika ljusbrytande ytor i ögat kan vara ändrade hos hästar med både enkelt och dubbelt silveranlag. Detta skulle kunna orsaka brytningsfel.

För att få ökad kunskap om hur synen påverkas hos silverfärgade hästar har forskare vid SLU undersökt om hästar med silveranlag har brytningsfel jämfört med hästar utan silveranlag. I studien ingick totalt 152 islandshästar. Varje häst med silveranlag matchades med en kontrollhäst med samma ålder utan silveranlag.

Hästarna med ett silveranlag som var äldre än 16 år var överlag mer närsynta än hästar utan silveranlag. Det var ingen signifikant skillnad i ögats brytningsförmåga hos hästarna som var yngre än 16 år. Hästarna med dubbla silveranlag var närsynta oavsett ålder. Hästarna utan silveranlag var inte närsynta inte heller de som var äldre än 16 år.

Rådet att inte para två silverfärgade hästar kvarstår. Hästägare bör vara observanta på att deras silverfärgade häst kan ha en ökad risk att bli närsynt när den blir gammal. För att kontrollera detta kan ögats brytningsförmåga undersökas av veterinär med ögonkompetens.

Länk till den nya studien vid SLU

Text: Maria Rosengren, Kim Jäderkvist Fegraeus, Björn Ekesten och Gabriella Lindgren, forskare SLU 2017-08-22

MCOA vanligast hos Rocky Mountainhäst