Hellre för mycket luft i stallet än för litet

Vilken typ av klimat det bör vara i ett stall diskuteras ofta bland hästägare. Ska det vara varmare än temperaturen utomhus och hur mycket drag tål hästen utan att ta skada? Behövs mekanisk ventilation eller räcker det att öppna fönster och dörrar?

Den forskning som har gjorts på området visar att hästen är mindre känslig för luftdrag än människor. I många fall är det mer skadligt för luftkvaliteten i stallet att stänga dörrar, fönster och annan typ av ventilation, än att låta det vara öppet. Vad vi människor upplever som drag är alltså ingen bra måttstock för hur hästarna upplever det.

Den idealiska luftfuktigheten i ett stall ska ligga på 50-70 procent. Om stallet är varmt ska fuktigheten vara maximalt på 80 procent.

En stallbyggnad som hålls stängd ger möjligen en högre inomhustemperatur men även en ökad fuktighet. Värme och fukt i stallet påverkar såväl hästen som stallhygienen och byggnaden negativt.

Hästen avger fukt i dåligt ventilerad miljö

En bidragande orsak till fuktiga stall vintertid är ofta att det är för varmt i stallet på grund av otillräcklig stallventilation och låg omsättning av stalluften. Hästar med vinterpäls eller täcke avger stora mängder fukt (svett) om stalltemperaturen är för hög, upp mot tio grader eller mer.

Om luften däremot är kall och fuktig (som under den kalla årstiden) är det däremot inte särskilt skadligt för hästarna. Det är främst vi människor som upplever temperaturen obehaglig.

Hästar som lider av kroniska luftvägsproblem kan få förvärrade problem vid hög luftfuktighet, men för friska hästar spelar det ingen större roll om fuktigheten är hög eller låg.

Fukthalten i stallet har dock betydelse på hur olika luftburna smittämnen överlever i miljön. Vissa av de smittämnen som orsakar problem i häststall, till exempel olika virus kan ge luftvägsinfektioner hos häst, överlever bäst i fuktig miljö, andra i torr luft.

Ljus påverkar hästens kroppsfunktioner

Klimatet i stallet handlar inte bara om fukt. Även ljus och ljud är faktorer som har betydelse. Ljuset påverkar många kroppsfunktioner. Pälsens längd och täthet påverkas av årstidernas växlingar och fortplantningen styrs främst av ljuset. När dagarna blir längre på våren blir stona brunstiga.

Enligt djurskyddslagen måste djurstall ha fönster eller andra ljusinsläpp. Ett konstgjort ljus (lampor) kan i viss mån ersätta naturligt. Det tillämpas bland annat när uppfödare vill ha sina ston i brunst tidigt på våren. Genom att ha stallet tänt så många timmar att nattens mörker inte blir längre än åtta timmar kan ston ljusbehandlas.

När det gäller ljud i stallet så ska det varken vara för bullrigt eller för tyst. Hästarna hör ungefär som vi människor vad gäller ljudvolym och frekvens.

Hästar får enligt lag inte utsättas för ljud som överstiger 65 decibel. Undvik därför högljudda fläktar eller gnisslande dörrar.

Går det att få bort fukt i ett stall?

Hur vet man om luftfuktigheten i ett stall är för hög? Med fuktiga stall menas ofta att man ser fukt i form av vätska på väggarna och takens insida och på inredningen. Fukten i luften har kondenserat.

Den fysikaliska bakgrunden till kondensering är att varm luft kan bära mer fukt än kall luft. Luft med en temperatur av till exempel + 20 grader kan bära med sig maximalt 17 gram vatten per kubikmeter, medan nollgradig luft kan bara bära cirka 5 gram per kubikmeter.

När varm och fuktig stalluft träffar kala ytor såsom kalla innertak och väggar, kyls luften ner och dess fuktbärande förmåga minskar. Om den så kallade daggpunktstemperaturen då nås, fälls fuktöverskottet ut som vattendroppar på ytan.

Ju högre luftfuktighet i stallet och ju kallare väggar och tak gentemot stalluftstemperaturen, desto större risk för kondensering.

Dålig ventilation ger kondens

En vanlig orsak till kondensbildning är att man ventilerar för dåligt, så att den fukt som hästarna avger inte förs ut ur stallet i tillräcklig omfattning. Viss kondensering på riktigt kalla ytor, till exempel på enkla fönster i ”varma” stall går vintertid inte att undvika.

Ett liknande scenario med kondens kan ske då varm och fuktig stalluft möte inströmmande kall uteluft. Vid träffzonen bildas då dimma som kan fukta ned byggnadernas ytor. Det är därför man ofta ser rötskador innanför friskluftsintag och stalldörrar som ofta hålls öppna.

Kondensering kan således skada de ytor som blir våta och bli en grogrund för mikroorganismer, men kondenseringen i sig är inte skadlig för hästarna.

Häst med päls eller täcke avger fukt

En viktig orsak till fuktiga stallar vintertid är ofta att det är för varmt i stallet på grund av otillräcklig ventilation och låg omsättning av stalluften. Hästar med vinterpäls eller täcke avger stora mängder fukt (svett) om stalltemperaturen är för hög.

Ventilationen i ett häststall har till uppgift att transportera bort alla de luftföroreningar som frigörs och tillföra frisk luft. Den som ändå vill behålla en viss värme i stallet måste styra ventilationen för att det ska bli en bra miljö. En ventilationsanläggning bör planeras och installeras av yrkesverksamma inom området för att den ska bli rätt dimensionerad och väl fungerande.

Det finns rekommendationer hur stort respektive litet luftflöde som ventilationssystemet ska ge. Enligt djurskyddsbestämmelserna får halten koldioxid i stalluften inte överskrida 3 000 ppm (ppm=parts per million) och luftfuktigheten får inte vara högre än 80 procent.