Torr mark håller spolmasksmitta borta

Strategiskt nyttjande av rasthagar och betesmark är viktigt för att minska förekomsten av spolmask i hästbesättningar. Parasiten visar sämre överlevnad och lägre smittspridning i rasthagar med grusbeläggning jämfört med gräshagar.

Detta visar forskning som har gjorts under ledning av Johan Höglund vid SLU. Studien har finansierats av Stiftelsen Hästforskning.

- Rasthagar med gräs upplevs ofta som tilltalande att släppa föl på. Men för att undvika förorening med spolmaskägg bör de om möjligt inte användas av föl som är äldre än 10 veckor eller unghästar upp till 2 år, säger Johan Höglund.

Hästens spolmask är en parasit som drabbar unga föl. Parasiten sprids genom ägg som kommer ut med träcken och som blir smittsamma efter en tids mognad i den yttre miljön.

Torr mark håller spolmasksmitta borta

Strategiskt nyttjande av rasthagar och betesmark är viktigt för att minska förekomsten av spolmask i hästbesättningar. Parasiten visar sämre överlevnad och lägre smittspridning i rasthagar med grusbeläggning jämfört med gräshagar.

Detta visar forskning som har gjorts under ledning av Johan Höglund vid SLU. Studien har finansierats av Stiftelsen Hästforskning.

- Rasthagar med gräs upplevs ofta som tilltalande att släppa föl på. Men för att undvika förorening med spolmaskägg bör de om möjligt inte användas av föl som är äldre än 10 veckor eller unghästar upp till 2 år, säger Johan Höglund.

Hästens spolmask är en parasit som drabbar unga föl. Parasiten sprids genom ägg som kommer ut med träcken och som blir smittsamma efter en tids mognad i den yttre miljön.

Utbredd resistens

Möjligheten att hålla kontroll på parasiten genom avmaskning har försämrats under senare år då ivermektin och liknande preparat numera uppvisar i det närmaste obefintlig effekt på spolmask.

I nuläget är det enbart preparat med substansen fenbendazol som har fullgod effekt på spolmask och i viss mån även pyrantel.

Mer smitta i gräsmark

I projektet genomfördes experiment för att undersöka hur spolmaskäggen påverkades när träckhögar från infekterade hästar placerades ut i två olika miljöer. Det visade sig att på gräsbevuxen mark etablerade sig parasitäggen snabbt i det översta jordlagret och de fanns även kvar under flera år trots att de träckhögar som placerades ut försvann snabbt.

När träcken placerades på en yta som efterliknade den som finns i rasthagar med grus, torkade högarna ut och spolmaskäggen dog snabbare.
Det är dock viktigt att även grushagar sköts om. Om exempelvis gödseln trampas ner i det översta gruslagret är det viktigt att detta skrapas bort för att få bort spolmaskäggen.

Växla beten för lägre tryck

Johan Höglunds studie på ett antal svenska stuterier visade att smittrycket av spolmask var relativt lågt på betesmarker som ingick i en växtföljd. Det är alltså viktigt att regelbundet byta beten för föl och unghästar, omväxlande odla andra grödor och upplåta betesmarken åt vuxna hästar som inte utskiljer spolmaskägg, för att få ner smittrycket.

Torr mark håller spolmasksmitta borta

Läs mer om Johan Höglunds forskning kring spolmask hos föl

Epidemiologiska studier av spolmasksmitta hos föl vid svenska stuterier med fokus på äggens överlevnad i olika miljöer.