Oskyddat hö drar till sig fukt vid lagring

Hästägare kommer alltid att efterfråga ett hö av god hygienisk kvalitet, där innehållet av mikroorganismer är lågt.

Torrt hö som lagras under vintern drar oftast till sig fukt. Foto: HNS

Detta beror på att höet drar åt sig fukt ifrån luften i omgivningen, vilket gör att vattenhalten ökar till en nivå där mögelsvampar och andra mikroorganismer har möjlighet att växa till.

Martin Sundberg, Cecilia Lindahl och Gunnar Lundin vid Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI), samt Karin Artursson vid Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala har i ett projekt närmare undersökt fuktigheten i vinterlagrat hö.

Under två lagringssäsonger åren 2005-2007 genomfördes lagringsförsök på tre gårdar i Uppland.

Resultaten visar att fuktigheten i ytskiktet av det hö som låg överst, utan att vara täckt av annat hö eller halm, ökade snabbt under hösten, vilket skapat förutsättningar för att svampar ska växa.

Redan i november var tillväxten av lagringssvampar i ytan omfattande och på en nivå som får anses oacceptabel. För att undvika hälsorisker både för djur och för människor bör höet skyddas mot uppfuktning.

En skyddstäckning (till exempel ett lager med halmbalar) bör för att vara effektiv läggas på så tidigt som möjligt, innan luftfuktigheten stiger på hösten.

Läs mer om hur man skyddar hö vid lagring

Halmlager skyddar hö från fukt

Hö som hästfoder ska hålla god kvalitet. Även om så är fallet när höet bärgas under sommaren kan vinterns lagring ge stora försämringar på kvaliteten, speciellt i ytskiktet.

Under vinterlagringen är det emellertid mycket vanligt att kvaliteten försämras avsevärt, speciellt i ytskiktet. Detta beror på att fukt i omgivningsluften absorberas i höet, där vattenhalten ökar till en nivå som gör att mikroorganismer, främst mögelsvampar, har möjlighet att växa till.

Syftet med detta projekt har varit att dokumentera hur fuktigheten i höet varierar under vinterlagringen och kartlägga vilka typer av mögelsvampar som då växer till. Utifrån erhållna resultat gjordes en bedömning av vilka hälsorisker detta kan innebära för djur och människor.

Under två lagringssäsonger åren 2005-2007 genomfördes lagringsförsök på tre gårdar i Uppland. Gårdarna, som var desamma under båda försöksåren, hade alla hötork och hanterade höet i form av småbalar.

I augusti staplades balar till försöken i stackar, där endast den övre horisontella ytan av balstacken var exponerad för den omgivande luften. Givare för temperatur och luftfuktighet placerades på tre djup i varje stack; i ytskiktet av det översta balskiktet samt i ytan av de två underliggande balskikten, motsvarande ca 30 respektive 60 cm under höytan.

En likadan givare monterades hängande ca 80 cm ovanför balstapeln för att mäta omgivningsklimatet i lagringsutrymmet. På en av gårdarna registrerades även temperatur och luftfuktighet i utomhusluften.

Sex provtagningar

Den första provtagningen av hö gjordes i direkt anslutning till stackningen i augusti. Avsikten med dessa prover var att kvantifiera vilken initial halt av mögelsvampar och fukt som fanns i höet. Med start i början av oktober gjordes sedan ytterligare 6 provtagningar med ca 1,5 månads intervall, vilket innebar att den sista provtagningen inföll i början på maj. Vid varje provtagningstillfälle togs ett prov vardera ur tre balar per stack, belägna på samma djup som registreringarna av temperatur och relativ luftfuktighet.

Förutom mikrobiell analys av höproverna bestämdes även vattenaktiviteten, vilket är ett mått på vattnets tillgänglighet för mikroorganismer i materialet. De mikrobiella analyserna omfattade bestämning av totalantal mögelsvampar samt haltbestämning av mögelsvampar av släktena Cladosporium spp, Fusarium spp, Aspergillus spp, Penicillium spp, Eurotium spp samt arterna Wallemia sebi och Aspergillus fumigatus.

Mögeltillväxt redan i november

Resultaten visar att fuktigheten i ytskiktet av det hö som är exponerat mot omgivningen ökade snabbt under hösten, vilket skapat förutsättningar för mikrobiell tillväxt. Redan i november var tillväxten av lagringssvampar i ytan omfattande och på en nivå som får anses oacceptabel.

Den mögelsvamp som genomgående påvisats mest frekvent och i högst halter i studien var Wallemia sebi, men också Aspergillus spp återfanns i höga halter. Under vintern har även svampar av släktena Penicillium och Eurotium växt till, dock i något måttligare omfattning. Även i de två underliggande ballagren skedde en viss uppfuktning och mögeltillväxt, dock inte till oacceptabla nivåer.

För att undvika hälsorisker både för djur och för människor bör alla exponerade ytor av höet skyddas mot uppfuktning. En skyddstäckning (till exempel ett lager med halmbalar) bör för att vara effektiv läggas på så tidigt som möjligt, innan luftfuktigheten stiger på hösten.

Text: Stiftelsen Hästforskning 2013-08-12
Forskningsprojekt: Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö för hästar.
Ansvarig forskare: Gunnar Lundin, år 2005-2006

Kvalitet på lagrat hö

Vill du veta mest om kvalitet på lagrat hö? Klicka på länkarna nedan:

Slutrapport från forskningsprojektet: Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö för hästar på JTIs hemsida (öppnas i nytt fönster som pdf)