Biverkningar av läkemedel

En biverkning är en oönskad effekt av ett läkemedel som uppstår vid användning av läkemedlet i normal dos. Övergående feber, nässelutslag, diarré och penicillinchock är några exempel på biverkningar hos behandlade hästar.

Ett exempel på biverkning hos hästar är diarré som orsakas av störningar av mikrofloran i tarmen när hästen behandlas med antibiotika.

Tanken med behandlingen är god – man vill behandla en infektion – men biverkningen med ibland livshotande diarré som följd kan bli mycket allvarligare än sjukdomen från början. Därför gör veterinären alltid en noggrann avvägning innan ett läkemedel ordineras till en häst.

Misstänkta biverkningar bör alltid anmälas till Läkemedelsverket och gärna även till företaget som ansvarar för produkten.

Penicillinchock fruktad biverkning

Lena Olsén, SLU har forskat om penicillinchock hos häst. Foto: Carin Wrange

Så kallad penicillinchock är en annan fruktad biverkning. Den orsakas av prokain, ett ämne som sitter ihop med penicillinmolekylen.

Om hästen drabbas av en penicillinchock så kan den reagera direkt efter den intramuskulära injektionen.  Reaktionerna kan vara lindriga – till exempel nässelutslag eller att hästarna blir oroliga. I svårare fall ses svettningar, kramper samt balansrubbningar och hästarna kan ramla omkull.

De återhämtar sig sedan oftast inom loppet av en halvtimme, men det händer alltså i vissa, sällsynta fall att de dör inom några minuter.

- När så sker kan det bero på att hästen reagerar så våldsamt, kanske kastar sig i boxen, att den skadar sig själv till döds, till exempel bryter nacken, säger Lena Olsén vid SLU, som har forskat på fenomenet.
Risken för chock är mycket större om prokainet kommer in i hästens blod. Därför är det är mycket viktigt att  kontrollera att man inte sprutar läkemedlet in i ett blodkärl vid behandling med prokain-penicillin intramuskulärt.

Ge hästen injektion inne i boxen

För den som sätter in kanylen är det viktigt att observera att det inte kommer ut något blod när man aspirerar sprutan (=drar kolven i sprutan bakåt). I dessa fall bör man sätta sprutan på annat ställe.

Man bör alltid ge injektionen när hästen står i sin box  för att skydda de människor som kan komma i hästens väg. Den som ger sprutan ska stå så nära boxdörren som möjligt för att snabbt kunna komma ut. Chockreaktionen kan komma även när hästen har tålt penicillinet vid tidigare behandlingar.

Aldrig penicillin via munnen

Penicillin till häst ges alltid via sprutor, antingen i ven eller i en muskel. Att ge medicinen via munnen som hos människor, eller till hund och katt, är inte möjligt. Då slås hästens tarmflora ut. Det enda preparat med liknande medicinsk verkan som kan ges till häst via munnen är sulfapreparat som till  exempel Hippotrim eller Tribrissen. Men de har ofta inte lika bra effekt på den särskilda bakterie man vill nå.

-Man ska vara medveten om att de allra flesta vanliga infektioner hos hästar kan läka själv eller behandlas utan antibiotika och det är alltid det bästa alternativet när veterinären bedömer att det kan vara aktuellt, säger Gittan Gröndahl, statsveterinär vid SVA. På så sätt håller man också nere  risken för resistens mot antibiotika.

Biverkningar av läkemedel

De flesta läkemedel kan ge biverkningar. Innan nya läkemedel introduceras för användning till djur, liksom till människor, gör man undersökningar för att försäkra sig om att behandlingarna inte leder till oacceptabla bi verkningar.

Sådana biverkningar som förekommer mera sällan eller som bara drabbar vissa raser eller djurgrupper upptäcker man dock ibland först när läkemedlen används för behandling av ett större antal djur.

Nedan anges biverkningar för några läkemedel som observerats i Sverige vid behandling av hästar.

Biverkningar av antibiotika och vacciner

 Hos hästar ses ibland biverkningar i samband med att man ger antibiotika. Vanligast är så kallad penicillinchock, som är en akut reaktion hos hästar som får penicillinpreparat insprutat i ett kärl (intravenöst) eller (vilket är oftast före¬ kommande) i en muskel (intramuskulärt).

Reaktionerna är ofta mycket allvarliga och ibland dör till och med hästarna. I mycket sällsynta fall kan man också få akuta överkänslighetsreaktioner och dödsfall hos hästar som får sulfapreparat (trimetoprimsulfa) intravenöst. Orsaken till dessa reaktioner är inte känd.

Andra biverkningar som man kan få av antibiotika är lokala reaktioner på de platser i musklerna där man sprutar in preparaten. Antibiotikabehandling kan ibland också ge effekter på bakteriefloran i tarmen med diarré som följd. Ibland ses även nässelutslag, som troligen orsakas av allergier.

Det förekommer att man ser biverkningar i samband med vaccinationer mot influensa, virusabort, stelkramp eller botulism. Exempel på symtom som kan ses är lokala reaktioner på injektionsplatserna, vinglighet, oro, håglöshet, feber, svettningar, muskelstelhet, svårigheter att äta och ömhet i lederna. Reaktionerna avklingar som regel inom ett par dagar.

Antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel

Hästar som sprutas intravenöst med antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel (s.k. NSAID preparat) kan i sällsynta fall drabbas av akuta rektioner liknande dem som ses vid penicillinchock. Det är även ganska vanligt att NSAID preparat ger skador på slemhinnan i mage och tarm.

NSAID preparat som sprutas in en muskel kan också ge lokala reaktioner på injektionsplatserna. Det förekommer ibland att hästar som får ledinjektioner av hyaluronsyrapreparat reagerar med smärta, hälta och ledsvullnad. Hos hästar som får sederande medel (s.k. alfa 2 agonister, såsom xylazin eller detomidin) ses ibland en kraftigt förhöjd andningsfrekvens (hyperventilering).

Det finns rapporter om att hästar svettas kraftigt då de behandlas mot luftvägssjukdomar med läkemedel som gör att andningen går lättare p.g.a. att bronkerna vidgas (s.k. beta 2 agonister, såsom klenbuterol).

Veterinärer ska rapportera allvarliga läkemedelsbiverkningar hos djur till Läkemedelsverket. Där granskas och bedöms rapporterna. Härigenom erhålles en bild av de biverkningar som förkommer i Sverige. Man kan i de fall det behövs vidta åtgärder för att minimera riskerna för biverkningar och därigenom få så säkra läkemedel som möjligt.

Penicillinbehandling av häst är mycket vanligt

Penicillin till häst ges alltid via sprutor, antingen som ett vattenlösligt penicillinsalt i en ven (i.v) eller som ett svårlösligt salt av penicillin och prokain i en muskel (i.m). Ofta görs medicineringen i en muskel hemma i stallet av djurägaren eller annan skötare.

Att ge hästar penicillin via munnen som hos människa, hund och katt, är inte lämpligt. Hästar tar inte upp penicillin från tarmen till blodet speciellt bra och det finns även risk för att tarmfloran i hästens mage påverkas. Vanligtvis tål hästarna penicillin väldigt bra men i sällsynta fall kan hästen få en så kallad penicillinchock. Reaktionerna ses som regel efter i.m. injektioner av penicilin- prokain, men ibland ses de även efter i.v. injektioner av vattenlösliga penicillinsalter.

Hästarna reagerar i omedelbar anslutning till injektionerna med oro, svettningar och balansrubbningar och ibland ramlar de omkull. De återhämtar sig sedan oftast inom loppet av cirka en halvtimme, men i en del fall dör de inom några minuter.

Orsaker till chock

Det finns flera tänkbara anledningar till dessa reaktioner. En möjlighet är att det är fråga om en allergi mot penicillin. För penicillinsalter som sprutats i.v. kan man anta att allergi är orsaken. För penicillinprokain är det även möjligt att det är fråga om en toxisk reaktion mot prokain. Vid i.m. injektion av penicillinprokainet sker en långsam upplösning av saltet från muskeldepån. Prokainets uppgift är att fördröja upptaget av penicillinet från injektionsplatsen. Utan prokain skulle man annars behöva spruta hästen var åttonde timma under behandlingsperioden. Med prokain räcker det med en dos dagligen.

Penicillin utan prokain enbart på klinik

Om man behöver ge rent penicillin ska det även ges direkt i blodet vilket kräver att hästen är inskriven på en klinik. Prokainet verkar också lokalbedövande vid själva injektionen vilket är positivt för hästen. Om preparatet skulle komma direkt ut i blodet kan det leda till skadliga effekter på grund av att halten fritt prokain i blodet blir för hög.

Hästar är känsliga för prokain och man kan tänka sig att de reagerar på grund av prokaintoxicitet. Hästen kan då bli orolig, få svettningar och kramper. I normalfallet bryts prokainet ner till ofarliga beståndsdelar i blodet.

Nedbrytningen av prokain sker med hjälp av enzymer, så kallade esteraser. En möjlighet som diskuteras är att vissa hästar skulle kunna ha en låg aktivitet av esteras i blodet. Detta skulle kunna disponera dem för att drabbas av prokaintoxicitet.

Det finns också exempel på att man kan bli extra känslig för prokain (och andra lokalbedövnings-medel) efter upprepade injektioner.

Studie av hästar som drabbats av penicillinchock

Forskare vid SLU har tittat på 59 fall där hästar drabbats av någon form av reaktion vid behandling av penicillin. Hästarnas reaktioner varierade kraftigt.  Från ganska lindriga, så som nässelutslag, till mycket våldsamma neurologiska reaktioner där hästarna slängde sig handlöst i boxen och tycktes vara helt okontaktbara. De flesta hästarna reagerade snabbt efter injektionerna.

I studien har även enzymaaktiviteten från hästar som har fått en penicillinchock jämförts med sådana som inte har reagerat. Det visade sig då att hästar med låg esterasaktivitet var betydligt fler i chockgruppen än i kontrollgruppen.

Läs mer om biverkningar av läkemedel hos djur hos fass.se

Läs mer om biverkningar hos Läkemedelsverket

Biverkningar av läkemedel

Betydelsen av prokainets nedbrytning i plasma vid penicillinchock hos häst -populärvetenskaplig artikel om Lena Olséns avhandling vid SLU

Drugs in Horses: Pharmacokinetics and Pharmacodynamics  Lena Olséns avhandling vid SLU

Betydelsen av prokainets nedbrytning i plasma vid penicillinchock hos häst  Linda Gustafsson,  examensarbete 2005, veterinärprogrammet, SLU

Intramuscular administration of two dosage forms of benzylpenicillin in horse – pain assessment  Hanna Bremer, examensarbete 2010, veterinärprogrammet, SLU

Bensylpenicillinnatrium intramuskulärt till häst som alternativ  till bensylpenicillinprokain
Karin Olofsson, examensarbete 2010, veterinärprogrammet, SLU