Strikta rutiner kan hindra MRSA

Sommaren 2008 hände det som ingen veterinärklinik vill uppleva. Nyopererade hästar var infekterade med en multiresistent sort av bakterie, MRSA, (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) på en av Sveriges större hästkliniker.

Det var första gången som svensk hästsjukvård drabbades av MRSA hos häst. Utomlands hade det rapporterats under flera år tillbaka. I exempelvis Belgien bär 10 procent av hästarna på MRSA-bakterier. Inom humanvården världen över ses en konstant ökning av problemet, så även i Sverige.

Att bakterier är multiresistenta innebär att de är svårare att behandla med antibiotika. Dessa bakterier ökar i antal när antibiotika sätts in, medan antibiotikakänsliga bakterier dör. Detta är en farlig utveckling som äventyrar sjukdomsbekämpning hos såväl djur som människor.

Vid SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) påbörjades ett forskningsprojekt, finansierat av Stiftelsen Hästforskning, drygt ett halvår efter utbrottet 2008. Syftet var främst att identifiera riskfaktorer och förbättra rutinerna för vårdhygienen för att förhindra smittspridning på kliniker och sjukhus. Det är framför allt i den sortens miljöer som risken för utbrott är störst. Fem hästsjukhus kontaktades att vara med i studien, varav tre fullföljde projektet.

Kommunikation avgörande

Kommunikation till all berörd personal på klinikerna var en av de viktigaste insatserna inom projektet. För att kunna undvika utbrott och spridning av farliga bakterier behövs både kunskap och insikt för att skapa nya hållbara rutiner som alla arbetar efter.

-Kommunikation är en oerhört central pusselbit för att få personalen engagerad och kunnigare och därmed förbättra vårdhygienen, säger Ulrika Grönlund -Andersson, veterinär och forskare vid SVA och ansvarig för studien.

Inom projektet har forskarna från SVA gjort ett gediget arbete med att informera om vikten av nya och strikta rutiner för att skapa barriärer mellan hästar, samt mellan hästar och människor.

Måste tänka nytt

Skyddshandskar, tvål och handsprit är några exempel på åtgärder för bättre hygien. Foto: Carin Wrange

Det gäller att tänka nytt när det gäller vilka arbetskläder som används, hur handhygien sker, när behövs skyddshandskar, städrutiner på kliniken, efterkontroll av operationssår, kontakt med djurägare, med mera. Listan för åtgärder kan göras lång, men rutinerna i sig är enkla.

- Vårdhygien är lika mycket till för vårdkvalitet, patientsäkerhet och hästsjukhusets rykte som det är en viktig arbetsmiljöfråga. Framförallt då multiresistenta bakterier har zoonotisk potential, det vill säga att den kan föras över till människor, betonar Ulrika Grönlund- Andersson.

Svårbehandlad bakterie

MRSA står för meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Det är en bakterie som kan smitta mellan människor och djur och som är svårbehandlad när den orsakar en infektion. Bakterien kan finnas på hästens hud och i näsan utan att ge problem. Om hästen skadas eller blir sjuk och behandlas med antibiotika kan dock MRSA-bakterierna öka i antal då de inte dör av behandlingen.

MRSA-smittade hästar blir efter att infektionen läkt, negativa vid provtagning. Risken att hästen ska föra smitta till andra minskar. MRSA-bakterier sprids lättare i miljöer där många hästar vistas, där det ofta används antibiotika och där det finns brister i hygienen.

Vid rengöring av sår på hästen hemma i stallet ska man alltid använda skyddshandskar. Vid byte av bandage ska kasserat material slängas direkt i separat påse. God handhygien före och efter sårbehandlingen är viktig.

Strikta rutiner kan hindra MRSA

Vid SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) påbörjades 2009 ett forskningsprojekt:

Vårdhygien inom svensk hästsjukvård i relation till vårdrelaterade infektioner med särskilt fokus på MRSA. Projektet är finansierat av Stiftelsen Hästforskning. Ansvarig forskare: Ulrika Grönlund-Andersson, SVA.