Ingen långväga spridning av hästallergen

Hästallergen sprids betydligt kortare sträckor via luft än vad man tidigare har trott. Det visar forskning som Lena Elfman, Uppsala universitet, har gjort. De nya rönen har medfört att tidigare rekommendation om 500 meters skyddsavstånd mellan stall och bostäder nu är borttagen.

Hur långt avståndet mellan bostadshus och stall bör vara är inte längre strikt reglerat. Varje enskilt fall bedöms utifrån flera faktorer. Foto: Carin Wrange

Boverket anser istället att varje enskilt fall måste bedömas utifrån andra faktorer såsom storlek på hästanläggning, rådande topografi, växtzon och meteorologi. Detta ställer stora krav på varje kommun där sådan bebyggelse planeras.

Enligt nya beräkningar finns det cirka 363 000 hästar i landet. Cirka tre fjärdedelar av alla hästar och två tredjedelar av alla platser med hästar, finns i tätortsnära miljöer. Det innebär att hästgårdar och travanläggningar, som tidigare legat på landet, numera ofta blir omgärdade av bostäder och annan bebyggelse.

Tidigare strikt tillämpning

Sedan i slutet av 1980-talet har det i Sverige funnits ett rekommenderat skyddsavstånd på 500 meter mellan bostads- och fritidsbebyggelse och områden med hästhållning, stall och ridstigar.  Risken för spridning av hästallergen betraktades som ett stort problem och var det förhållande som föranledde den mest strikta tillämpningen av bestämmelserna om skyddsavstånd mellan djuranläggningar, bostäder och skolor.

Forskning under 2000-talet har dock kunnat visa att hästallergen inte sprids så långt från stall som man tidigare trott. Man har visat att hästallergen sprids i medeltal 50-100 meter från stall och hagar, men låga halter kan påvisas upp till 400-500 meter beroende på vindhastighet och riktning.

Boverket har därför i nya riktlinjer om skyddsavstånd valt att inte ange några antal meter utan att man måste avgöra avståndet i det enskilda fallet. De har således lagt en större börda på kommuner och länsstyrelser att ta fram adekvata beräkningar i varje enskilt fall.

Beräkna spridning för lukt och allergen

Förutom spridning av hästallergen i området kring hästanläggningar så förekommer spridning av lukt. Syftet med Lena Elfmans studie var att ta fram verktyg för att kunna beräkna spridning av hästallergen och lukt vid olika scenarier.

Då hästallergen sprids med partiklar och lukt både i form av gas och partiklar, kan dessa behandlas som andra ”vanliga” luftföroreningar under förutsättning att det finns beräkningsmetoder för emissionerna. Mätningarna gjordes vid två stall i Göteborgsområdet, en ridskola med 22 hästar och privatstall med 44 hästar.

Metodiken kan användas av miljökontoren på kommunerna i landet så att de kan göra adekvata bedömningar av spridning av hästallergen och i viss mån även lukt kring olika typer av hästanläggningar i relation till nybyggnationer, och med hänsyn till rådande topografi och meteorologi i området.

Spridning av hästallergen

Hästallergen sprids betydligt kortare sträckor via luft än vad man tidigare har trott. Det visar forskning som Lena Elfman, Uppsala universitet, har gjort. De nya rönen har medfört att tidigare rekommendation om 500 meters skyddsavstånd mellan stall och bostäder nu är borttagen

Boverket anser istället att varje enskilt fall måste bedömas utifrån andra faktorer såsom storlek på hästanläggning, rådande topografi, växtzon och meteorologi. Detta ställer stora krav på varje kommun där sådan bebyggelse planeras.

Hästsporten är den näst största sporten i Sverige idag och enligt den senaste beräkningen så finns det cirka 363 000 hästar i landet. Cirka tre fjärdedelar av alla hästar och två tredjedelar av alla platser med hästar finns i tätortsnära miljöer. Det innebär att hästgårdar och travanläggningar, som tidigare legat på landet, numera ofta blir omgärdade av bostäder och annan bebyggelse.

Tidigare strikt tillämpning

Sedan i slutet av 1980-talet har det i Sverige funnits ett rekommenderat skyddsavstånd på 500 meter mellan bostads- och fritidsbebyggelse och områden med hästhållning, stall och ridstigar.

Risken för spridning av hästallergen betraktades som ett stort problem och var det förhållande som föranledde den mest strikta tillämpningen av bestämmelserna om skyddsavstånd mellan djuranläggningar, bostäder och skolor.

Forskning under 2000-talet har dock kunnat visa att hästallergen inte sprids så långt från stall som man tidigare trott. Man har kunnat visa att hästallergen sprids i medeltal cirka 50-100 meter från stall och hagar, men låga halter kan påvisas upp till 400-500 meter beroende på vindhastighet och riktning.

Boverket har därför i sina nya riktlinjer om skyddsavstånd valt att inte ange några antal meter utan att man måste avgöra avståndet i det enskilda fallet, beroende på storleken av hästanläggning, rådande topografi, växtzoner och meteorologi. Man har således lagt en större börda på kommuner och länsstyrelser att ta fram adekvata beräkningar i det enskilda fallet.

Beräkna vid olika scenarier

Förutom spridning av hästallergen i området kring hästanläggningar så förekommer spridning av lukt. Syftet med Lena Elfmans studie var att ta fram verktyg för att kunna beräkna spridning av hästallergen och lukt vid olika scenarier.

Då hästallergen sprids med partiklar och lukt både i form av gas och partiklar, kan dessa behandlas som andra ”vanliga” luftföroreningar under förutsättning att det finns relevanta beräkningsmetoder för emissionerna.

Mätningarna gjordes vid två stall i Göteborgsområdet, en ridskola med 22 hästar och privatstall med 44 hästar.

Vid mätningarna inne i stallet ökade halterna av hästallergen markant då hästarna ryktades och ”pysslades om”. Utomhus uppmättes största andelen av allergen från hagarna.

När det gällde lukt så var det ett mindre antal personer, cirka 10 procent, som kände gödsellukt redan 60 meter från anläggningen medan övriga kände lukten från 60 meter eller kortare avstånd från gödselstacken.

Stallukt eller lukt av häst kunde 30 procent av testpersonerna känna redan på 60-90 meter från stallet medan övriga kände lukten på 60 meter eller kortare avstånd.

Kan beräkna framtida förändringar

– Med denna studie har vi tagit fram verktyg och metodik som kan användas generellt för beräkning av spridning av hästallergen från stall. Genom att använda matematiska modeller för spridningsmodellering är det möjligt att förutom analys av rådande förhållanden, även beräkna framtida förändringar av verksamheter, säger Lena Elfman, ansvarig forskare för projektet om hästallergens spridning.

Metodiken kan användas av miljökontoren på kommunerna i landet så att de kan göra adekvata bedömningar av spridning av hästallergen och i viss mån även lukt kring olika typer av hästanläggningar i relation till nybyggnationer, och med hänsyn till rådande topografi och meteorologi i området.

Spridning av hästallergen

Vill du läsa hela forskningsrapporten om hur hästallergen sprids från hästanläggningar, klicka på länken nedan:

Användning av spridningsmodeller för beräkning av luftspridning av hästallergen och lukt från hästanläggningar

Boverket om hästallergen