Sommareksem hos svenskfödd islandshäst

Sommareksem kan drabba hästar som är överkänsliga mot vissa typer av insektsbett. Man vet att det så kallade svidknottet är involverat.

Av de islandshästar som importeras till Sverige från Island får omkring 30 procent sommareksem och bland de svenskfödda islandshästarna drabbas cirka 8 procent. På Island är sjukdomen ytterst ovanlig vilket antas bero på att svidknottet inte finns i landet.

Gabriella Lindgrens forskargrupp vid SLU har i en studie skickat ut en enkät till över 3 000 hästägare och samlat in sjukdomsdata från 1 800 hästar. Av dessa var 1 250 hästar lämpliga att ingå i en analys för att närmare undersöka hur stor ärftligheten för sommareksem är.

Både arv och miljö

Resultaten visar att eksem hos svenskfödda islandshästar till cirka 30 procent beror på att de ärver sjukdomen via gener. Resten styrs av miljön.

Nästa steg i forskningen är att ta reda på vilka gener som orsakar sommareksem. Hittills har en misstänkt gen undersökts men den visade sig inte ha någon betydelse för om hästen ska få sommareksem. Just nu pågår andra typer av analyser av arvsmassan för att leta efter eksemgenerna.

Läs mer om studien under fliken Veta mer eller ladda ned den under Veta mest.

Islandshästar drabbas mer av sommareksem är andra hästraser. Värst är det för islandshästar födda på Island och exporterade till andra länder. Foto: Sigbrit Mattsson, SVA

Tillbaka till Hudsjukdomar »

Sommareksem hos svenskfödd islandshäst

Sommareksem, eller man- och svansskorv, är en form av överkänslighet mot insektsbett. Sjukdomen förknippas starkt med angrepp av svidknottet Culicoides. Av de islandshästar som importeras till Sverige från Island får omkring 30 procent sommareksem, medan frekvensen hos svenskfödda islandshästar är cirka 8 procent.

Sjukdomen medför ett stort lidande för hästen och en ekonomisk förlust för ägaren. Sommareksem visar sig i milda fall som en förtjockning av och klåda i mankam och svansrot. I svåra fall bildas ett vätskande eksem över en stor del av hästens kropp med påverkan av allmäntillståndet.

Utlösandet av den allergiska hudinflammationen är ett komplext samspel mellan arv och miljö. Denna genetiska studie har pågått under tre år (2005-2007) med det övergripande syftet att studera den ärftliga bakgrunden till sommareksem hos islandshästar. Projektet har fortsatt med att identifiera kromosomregioner och gener som reglerar eksemutveckling.

Vilka gener reglerar utveckling av eksem?

Målet i den första fasen av denna studie var att samla in kliniska data om sommareksem ifrån ett stort antal islandshästar födda i Sverige. Forskarna vid SLU ville även att de kliniska uppgifterna skulle vara graderade med avseende på sjukdomens svårighetsgrad.

Ur det insamlade materialet var målsättningen att göra två saker;
1) beräkna ärftligheten för sommareksem och
2) identifiera stora halvsyskonfamiljer att användas för att hitta eksemgener.

Från de identifierade halvsyskonfamiljerna ville vi sedan samla in hår- och blodprover. Det insamlade hästmaterialet användes både för att studera kandidatgener samt för att göra en omfattande sökning i hela arvsmassan efter gener som reglerar eksemutveckling hos islandshäst. En kandidatgen är en gen som redan blivit associerad till eksemutveckling genom studier av en annan art (exempelvis hos människa, hund eller mus) eller annan hästras.

Enkäter till hästägare

En enkätstudie skickades ut till över 3000 hästägare och gav sjukdomsdata från cirka 1800 individer. Av dessa var 1250 kvalificerade att ingå i en statistisk analys för att beräkna arvbarheten för sommareksem hos svenskfödda islandshästar.

Arvbarheten för svårighetsgrad av sommareksem beräknades till 0.3 med en så kallad fadermodell med tröskelmetodik. Variationen i mottaglighet för eksem hos svenskfödda islandshästar beror således till cirka 30 procent på genetiska faktorer.

Insamling av biologiskt material har resulterat i 251 hårprover och 230 blodprover ifrån sjuka och friska islandshästar. Ytterligare 36 blodprover ifrån 17 andra hästraser finns i en blodbank. Detta är ett tillräckligt antal prover för att utföra så kallade associationsstudier både av kandidatgener och över hela arvsmassan.

Forskarna började med att strukturbestämma en kandidatgen vid namn SPINK5 hos häst. Hos människa associerar genen till eksem och kodar för ett protein som heter LEKTI. Proteinet hämmar främmande skadliga proteaser (dvs enzymer som bryter ner protein) som angriper huden utifrån. LEKTI antas därför spela en roll för att bibehålla hudens funktion som en skyddande barriär.

Därefter DNA-sekvenserades genen hos sjuka och friska islandshästar för att utreda om genen associerade till sommareksem eller inte. Genetisk variation i SPINK5 mellan individerna korrelerades med förekomst av sommareksem. Ingen association till sjukdom kunde dock påvisas i det tillgängliga hästmaterialet. Studien visar att genen SPINK5 troligen inte har en betydande roll för uppkomst av eksem hos islandshäst.

Söker i hela arvsmassan

Nästa steg var att påbörja det omfattande arbetet med att ta reda på vilka specifika gener som orsakar eksem. En omfattande sökning i hela arvsmassan efter gener som reglerar eksemutveckling hos islandshäst har gjorts. Arvsmassan hos hästarna i det insamlade sjukdomsmaterialet kommer att genomsökas med hjälp av ett så kallat genchip. Genchipet innehåller 50.000 genetiska markörer (avläsningspunkter) väl spridda över alla kromosomerna.

De genetiska markörerna kommer att läsas av hos 100 eksemhästar och 100 friska kontroller. Efter en avancerad statistisk analys kan man sedan fastställa vilka avläsningspunkter som associerar till sjukdomen. Därefter går man vidare och tittar på vilka gener som ligger i närheten av de sjukdomsassocierade avläsningspunkterna. Genchipet är idag färdigkonstruerat.

Genetiska tester i en framtid

När eksemgenerna sedan blivit identifierade blir det möjligt att utveckla enkla genetiska tester för eksem. Då kan hästuppfödare få den information de behöver för att bli mer precisa i sitt avelsarbete. Med hjälp av genetisk analys kan man bestämma både hingstens och stoets genvarianter och på så vis få en mer effektiv selektion av avelsdjur. Inte minst viktigt är att information om ett avelsdjur är bärare av sjukdomsanlag eller ej, kan tas fram när som helst under dess livstid och inte kräver att individen har reproducerat sig.

Dessutom är de genetiska testerna oberoende av om hästen vid provtagningstillfället har eksem eller inte. Detta eliminerar problemet med att individer som idag hålls borta från knotten genom till exempel installning och täckning, kanske ändå i hög grad är anlagsbärare för eksem.

Genetiska tester har störst betydelse för sjukdomsgener. Den höga förekomsten av eksem hos vissa hästraser gör det svårt att exkludera alla sjuka individer för avel. I stället krävs ett mer långsiktigt avelsarbete mot friskare hästar där de allra sjukaste individerna tas ur avel först.

Läs slutrapporten här.

Tillbaka till Hudsjukdomar »

Sommareksem hos svenskfödd islandshäst

Vill du veta mest om studien kring sommareksem. Läs via länken nedan:

Slutrapport (2008): Genetisk kartläggning av kandidatgener som reglerar sommareksem hos häst