Avelsindex för svenska ridhästar

En tidig, säker och objektiv bedömning är viktig information för effektivare avel. Med resultat från treårstest, kvalitetsbedömning och tävling i dressyr och hoppning beräknas de nya, mer omfattande avelsindex som utvecklats vid SLU.

Vilka goda egenskaper bär detta föl med sig? Foto:Thomas Blomqvist, P&R-Andersson Pressbild

En förutsättning för att bedriva framgångsrik avel är att de önskvärda egenskaperna är ärftliga och att man vet hur olika egenskaper hänger ihop.

Forskarna, Åsa Viklund och fyra andra forskare vid institutionen för husdjursgenetik vid SLU, har visat att resultat vid treårstest, kvalitetsbedömning av fyraåriga hästar och tävling till 20-50 procent beror på arvet och därmed kan förbättras genom avel.

Det finns starka samband mellan prestation vid   kvalitetsbedömning och senare tävlingsresultat, vilket är extra tydligt för hoppning. Tidiga tävlingsresultat, upp till och med sex års ålder, har lägre arvbarhet än livslängdsresultat men har starkt samband med vad hästen kommer att prestera under sin livstid.

Man såg också att det fanns ett starkt samband mellan de egenskaper som bedöms vid treårstest och kvalitetsbedömning. Därför kan med fördel resultat från alla tre informationskällorna användas för att bedöma en hästs avelsvärde.

Avelsindex, så kallade BLUP-index, beräknas för elva egenskaper, till exempel dressyr, hoppning, enskilda gångarter, mankhöjd och andra exteriöra egenskaper. Dessa publiceras av ASVHwww.blup.se där man också kan läsa mer om indexe

Läs mer om forskning kring avel:

Fler källor ger säkrare besked om avelsframsteg

Avelsindex (BLUP) för svenska ridhästar

En förutsättning för att förbättra en egenskap hos häst genom avel är att den har en tillräcklig hög arvbarhet, det  vill säga att bedömningspoängen och tävlingsresultaten till en betydande del beror på arvet.

En forskningsstudie vid SLU gjordes för  att utveckla ett tidigt, säkert och omfattande avelsindex, så kallat BLUP-index, för den svenska ridhästen. Detta BLUP-index  innehåller information från treårstest, kvalitetsbedömning och tävling.

För alla tre informationskällorna; treårstest, kvalitetsbedömning och tävling, var arvbarheten för alla aktuella egenskaper på en tillfredsställande nivå för att kunna användas för att beräkna avelsindex. För tävlingsresultat i hoppning var värdena högre än för dressyr, där träning uppenbarligen spelar en större roll för resultatet.

Tidiga tävlingsresultat lovar gott

En annan förutsättning för att bedriva framgångsrik avel är att man vet hur olika egenskaper hänger ihop. Det finns starka samband mellan resultat vid kvalitetsbedömning för den fyraåriga hästen och senare tävlingsresultat. Detta samband var extra tydligt för hoppning.

SLU-forskarna kunde också se att tidiga tävlingsresultat, upp till och med sex års ålder, hade starkt samband med vad hästen kommer att prestera under sin livstid. Det betyder att vi inte behöver invänta hästens livstidsprestationer utan vi kan med ganska stor säkerhet förutsäga dessa redan vid ung ålder.

Lång tradition i Sverige

Sverige är unikt med avseende på sin långa tradition att testa unga hästar och att registrera tävlingsresultat. Kvalitetsbedömningar har genomförts sedan 1973 och de tidigaste tävlingsresultaten är från 60-talets början. Båda materialen började databearbetas vid SLU innan organisationerna hade möjlighet till detta.

Under den långa perioden har givetvis både hästmaterial, avelsmål, domare och framför allt förutsättningarna för tävling förändrats. Under de tidiga åren var varken bedömningarna eller tävlingarna desamma som idag. Detta kunde ha blivit ett problem vid beräkningen av avelsvärden, men som tur var så påverkades inte avelsvärdenas säkerhet av detta.

I det "gamla" indexet var 100 genomsnittsvärdet för hingstar födda 1972-1981 och som hade minst 15 kvalitetsbedömda avkommor. Denna "bas" låg fast och eftersom svensk avel haft ett avelsframsteg innebar det "inflation" i indexen, där dagens genomsnittshäst hade ett index en bra bit över 100.

Målet var att ha en bas, en referenspopulation, som gjorde att genomsnittet av dagens aktuella hästpopulation låg så nära 100 som möjligt. Forskningen kom fram till att referenspopulationen skulle bestå av alla hästar mellan 4 och 18 års ålder som har eget resultat. Det betyder att det numera finns en "rullande" bas som ändras varje år BLUP-skattningarna görs om.

BLUP beräknas för olika bedömningar

När alla grundanalyser var klara kunde de nya avelsindexen utvecklas. BLUP-index beräknas för dressyr, hoppning, ridhästtyp, extremiteter och mankhöjd. Dessutom ges delindex för olika gångarter, hoppteknik samt temperament och allmänt intryck som både dressyr- och hopphäst.
Index publiceras av ASVH för hingstar som har minst 15 bedömda avkommor på unghästtest (treårstest eller kvalitetsbedömning) och ston som själva deltagit i unghästtest eller tävling, alternativt har minst en avkomma som deltagit i unghästtest eller tävling. Indexen finner man via ASVHs hemsida eller direkt via www.blup.se.

Olika tester ingick i studien

Arbetet har skett i samarbete med ASVH (Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen), SvRF (Svenska Ridsportförbundet) och SH (Svenska Hästavelsförbundet). I studien användes resultat från två unghästtester; treårstest och kvalitetsbedömning, och tävling. Ungefär en tredjedel av alla fyraåriga ridhästar bedöms vid kvalitetsbedömning och fram till idag finns resultat från 18 800 hästar.

Treårstestet är ett relativt nytt test som ersatte de tidigare sommarpremieringarna som ansågs omoderna. Sedan starten 1999 har ca 9800 hästar genomfört bedömningen och det motsvarar ungefär 40 procent av alla treåringar. Tävlingsresultat finns registrerat sedan början av 1960-talet och fram till och med 2007 års tävlingssäsong fanns det resultat för närmare 42000 hästar. Dessa hästar med deras resultat och härstamning i flera generationer utnyttjades i de genetiska analyser som ledde fram till våra resultat.

Säker avelsvärdering

De nya integrerade indexen utnyttjar all tillgänglig information som finns för svenska ridhästar. I dagsläget är det den säkraste och mest omfattande avelsvärdering som är möjlig.

I och med att indexen publiceras på internet (www.blup.se) finns de lätt tillgängliga för alla intresserade. Det kan leda till en mer målinriktad avel eftersom alla lätt kan hitta styrkor och svagheter hos ston och hingstar som kan vara till hjälp när en betäckning planeras.

För att de nya indexen ska bli så rättvisa som möjligt spelar resultat från treårstester och kvalitetsbedömningar en mycket viktig roll. Tävlingshästarna är ju ganska kraftigt selekterade och tävlar oftast i bara en gren. Därför är det viktigt att så många hästar som möjligt deltar i unghästtesterna, där en allsidig bedömning sker av alla hästar. Resultaten från unghästbedömningarna kan dessutom utnyttjas 3-5 år innan tävlingsstatistiken kommer.

Ju mer information som inkluderas i en avelsvärdering desto svårare kan det vara att logiskt förklara enskilda hästars index. Därför behövs mer studier på hur stor vikt de olika informationskällorna har på BLUP-index för hästar i olika åldrar och olika situationer.

I framtiden kan man tänka sig att även inkludera ett mått på hållbarhet då detta också är en viktig ingrediens i avelsmålet och viktigt ur djurskyddssynpunkt.

Avelsindex (BLUP-index) för svenska ridhästar

Vill du veta mest om avelsindex (BLUP - index) för svenska ridhästar? Klicka på länkarna nedan: