Kvinnor på gång inom travet

Vad är orsaken till att travsport lockar så många män jämfört med annan hästsport? Varför är det fortfarande männen som dominerar som tränare och kuskar medan kvinnorna inom sporten oftast står för skötseln av hästarna?

De frågorna har Mats Greiff vid Malmö högskola försökt finna svaren på i ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Hästforskning. Han har studerat på vilket sätt manlig överordning och kvinnlig underordning har skapats inom svensk travsport och hur en sådan kunnat bestå ända fram till våra dagar.

Kvinnorna blir fler och fler inom travsporten i Sverige. Från att mest ha arbetat inom skötsel av hästarna ökar antalet kvinnliga tränare och kuskar. Foto: Frida Sandgren, Svensk Travsport

Studierna har gjorts via intervjuer med aktiva inom olika grupper inom travet samt att forskaren vistats i travsportens miljöer. Även medias bevakning av travsport och äldre tränares memoarer har studerats.

Mer fokus på häst - mindre på spelet

Mats Greiff anser att om travsporten ska kunna bli mer jämställd måste det bli möjligt för kvinnor att kunna kombinera en professionell tränarroll med föräldrarledighet. Han föreslår även att tävlingsformen monté (travlopp med ryttare) som främst lockar kvinnor, måste få högre status inom tävlingsverksamheten.

En slutsats inom forskningsprojektet är att spelet inom dagens travsport har för stor betydelse. Mats Greiff tycker att hästen och verksamheten för denna bör sättas i centrum i stället vilket då skulle höja statusen på hästarbetet.

- Det får inte vara så att tävlingsverksamheten är ett medel för att hålla spelomsättningen uppe. Tvärtom måste tävlingen och därmed verksamheten med hästen stå i centrum och spelet vara ett medel som stödjer tävlandet, menar han.

Gamla traditioner

När travsporten började organiseras som en modern tävlingsidrott i Sverige i slutet av 1800-talet fanns redan traditioner kring och föreställningar om arbete med hästar. Traditioner om hästen och arbete med hästar som en manlig sfär var etablerade i travsportens ursprungsmiljöer: den militära miljön; skogsbruket i mellersta och norra Sverige; transportsektorn; och storgodsen i södra och mellersta Sverige.

- Dessa traditioner och föreställningar om vad som behövdes för att vara en riktig ”hästkarl” fördes direkt in i den nya sporten och kom att finnas där länge, konstaterar Mats Greiff. Att arbeta med hästar ansågs kräva både styrka och mod. Det handlade om att betvinga naturen, en viktig del i den tidens manlighetsideal. Men det krävdes också något som kan liknas vid ett tekniskt ingenjörskunnande i att balansera och utrusta en häst.

Inga kvinnliga proffs innan 1970-talet

I dessa manligt dominerande miljöer utvecklade sig vid sidan om yrkeskraven en arbetsplatskultur innehållande bland annat kortspel, alkoholbruk och sexism, vilket tjänade som ett kulturellt utestängande av kvinnor. Formellt utestängdes kvinnor från att vara professionella körsvenner och tränare fram till 1971.

Under 1960-talet minskade hästens status i samhället samtidigt som travsporten expanderade, vilket tillsammans med förändringar på hela arbetsmarknaden och i idrottens värld öppnade upp för kvinnor som professionella hästskötare.

Maskulin kultur bromsar

Femtio år senare är kvinnorna i majoritet bland hästskötarna. De uppgår till cirka hälften av inom travet anställda med körlicens men bara knappt 10 procent av de professionella tränarna. Siffrorna visar att det skett en utjämning mellan andelen män och andelen kvinnor inom sporten. De kvinnliga tränarnas sportsliga framgångar är begränsade, men har förbättrats under de allra senaste åren. Kvarvarande drag från en maskulin kultur tillsammans med svårigheter för kvinnor att komma in i manliga nätverk är viktiga orsaker till kvinnors underordning inom travet.

Fler kvinnor inom sporten

En annan orsak har varit att kvinnor inte varit lika fokuserade på tävlingsmomentet som män, utan mer inriktade på att arbeta med hästen i sig. Under senare år har dock denna inställning börjat förändras och yngre kvinnor blir allt mer fokuserade på sporten i sig.

En tredje orsak till underordning är att många kvinnor väljer att avsluta sitt arbete inom travsporten eller att inte satsa på en karriär som professionell tränare därför att familjebildning och barnafödande anses svårt att kombinera med detta.

Kvinnor på gång inom travet

Läs hela slutrapporten om forskningsprojektet om kvinnor inom travet.

Unga kvinnor som hästskötare och män som professionella tränare. Genushierarkier inom svensk travsport. Mats Greiff , Malmö högskola 2014-01-31