Inhysning av häst

Det finns en mängd olika orsaker till att man håller hästar på ett visst sätt. Förr behövdes all jordbruksmark för livsmedelsproduktion och man hade inte råd att låta hästarna gå ute på stora arealer.

Många gånger arbetade hästarna en stor del av dagen. De var i stort sett enbart i stallet för att äta och vila.

När hästarna var bundna i spiltor var de lätt tillgängliga. De fanns på plats och till hands för skötsel och vård, påselning och sadling. Spiltorna krävde inte stora byggnader och man visste vad hästarna fick och åt av sitt foder.

Å andra sidan var hästens rörelsefrihet och möjligheter att bete sig naturligt, ”att vara häst”, minimal. Det traditionella sättet att hysa häst, i spiltor eller inneboxar, var och är huvudsakligen anpassat till oss människor, våra krav och önskemål, och hästarna får i sin tur anpassa sig till detta.

Flock på lösdrift mer naturligt

Station med grovfoder i en aktiv grupphästhållning på riksanläggningen Strömsholm. Foto: Carin Wrange

En annan, motsatt strategi, är att anpassa inhysningssättet till hästen, att fullt ut ta hänsyn till hästen som biologisk varelse: dess krav, egenskaper och naturliga beteende.

Grupphållning med utegång är det sätt som är närmast hästens naturliga miljö och som bäst uppfyller hästens krav som flock-, flykt- och stäppdjur.

Inhysningen är också arbetsbesparande och kräver relativt låga investeringskostnader för byggnader, inredning och installationer. Utegång ställer å andra sidan höga krav på uteanläggningar i form av stora arealer, god markbeskaffenhet och terräng.

Många gånger krävs det också mer av driftsledning och skötare jämfört med traditionell hästhållning i boxar. Det gäller att ha det bra ordnat och bra rutiner för gruppindelning, övervakning och foderstyrning. Ett exempel på detta är datorstödda system för aktiveringsstall.

Stationer med grovfoder ger hästarna möjlighet att äta många gånger per dag i ett hästaktiverande stallsystem. I detta fall kan flera hästar äta samtidigt under den tid som luckorna hålls öppna.Foto: Carin Wrange

Mellan ytterligheterna, inhysning i spiltor respektive utegång i grupp, ligger de andra inhysningssätten. Går man från ett sätt till ett annat förloras ibland, uppfylls ibland, önskvärda konsekvenser, mer eller mindre successivt.

System måste fungera i praktiken

Hästar som hålls i ett system för aktiv grupphästhållning. I bakgrunden ligghall för hästarna med flera in- och utgångar. Foto: Carin Wrange

All inhysning syftar till att vi under praktiska förhållanden ska kunna använda hästarna. Det ska vara enkelt att ta in och släppa ut hästarna. Det är då tvunget att inhysningen mer eller mindre blir en kompromiss mellan människo- och hästanpassad.

Den inställning man själv har, och förutsättningar i form av arealer och mark, byggnader, ekonomi, etc. bidrar i det enskilda fallet till vilken anläggning man väljer att satsa på.

Intervju med Hanna Sassner, forskningsansvarig på riksanläggningen Flyinge, om de studier som kommer att göras inom aktiv grupphästhållning.