Vad händer med hästkroppen?

Efter avlivningen måste hästkroppen tas omhand på ett sätt som skyddar miljön och minimerar risken för smittspridning.

Kroppar från döda djur räknas som animaliska biprodukter och därför styrs hantering och omhändertagande av regler och föreskrifter. Det vanligast är att hästar transporteras bort av en auktoriserad transportör till energiåtervinning. Andra vanliga alternativ är att hästen begravs eller kremeras.

Energiåtervinning = ”destruktion”

Det vanligaste sättet att omhänderta avlivade hästar kallas ofta för "destruktion". Mer korrekt heter det energiåtervinning, eftersom kropparna omvandlas till material som kan skapa energi. Svensk Lantbrukstjänst heter det enda företag som samlar in kroppar från döda djur över nästan hela landet. De hämtar även allal typer av produktionsdjur, som kor, grisar och får.
Svensk Lantbrukstjänst har lokala entreprenörer som hämtar avlivade hästar och transporterar till uppsamlingsplats.

Insamlingen av döda djur sker genom regelbundna turer 2-3 gånger per vecka. Hästägare vill gärna att hästen avlivas samtidigt som hämtningen för att slippa ha kroppen liggande i väntan på transport. Det är viktigt att säga till om avlivning i förväg så att entreprenören är förberedd. Företagen kan även anlitas för att transportera hästkroppar till obduktion eller kremering.

Entreprenörerna finns utspridda över hela landet förutom i vissa områden av Norrlands inland. Insamlingen av kroppar sker genom regelbundna turer 2 – 3 gånger per vecka. Det går att beställa direkthämtning av en kropp, då tillkommer milersättning utöver ordinarie kostnad. Företagen kan även anlitas för avlivning av hästen eller transport av enskilda kroppar till obduktion eller kremering.

Den döda hästen läggs i en container tillsammans med andra djur och körs till energiåtervinning. Processen innebär att kropparna krossas och mals till slutprodukten Biomal. Biomal kan används som förbränningsmaterial på energianläggningar och har ett energiinnehåll motsvarande skogsflis.

Begravning

Det blir allt vanligare att vilja begrava sin häst efter avlivningen. Finns tillgång till lämplig mark är det ofta inga problem. Platsen måste godkännas av kommunen.

Normalt sett är det i princip förbjudet att gräva ner större döda djur (EU:s förordning 1744/2002). För hästar finns ett undantag. För både hästar och andra djur krävs att kommunen bedömer platsen ur miljösynpunkt. Då kontrolleras bland annat närhet till vattentäkter, grundvatten och vattendrag för att undvika föroreningar.

För att få platsen godkänd finns några saker att tänka på:

  • Begravningsplatsen måste vara plan, torrlagd och väldränerad.
  • Graven måste vara tillräckligt djup för att hästens kropp ska kunna täckas med minst 1,5 meter jord. Till en stor häst behövs 2-3 m i bredd och 2,5-3 m djup.

Det är fortfarande ganska okänt hur avlivningspreparat bryts ner i hästkroppar. Man vet inte heller om och hur mycket läckage som kan ske till miljön. Därför är en del kommuner försiktiga med nedgrävningstillstånd efter medicinska avlivningar.

Kontakta kommunens lokala miljökontor för att söka tillstånd för begravning av en häst.

Kremering av häst

Kremering är ett alternativ om man inte vill att hästen ska ingå i livsmedelskedjan eller användas till energiåtervinning. Vid kremering kan man få hästens aska tillbaka för att spara som minne, sprida eller gräva ned.

Kremering är idag det dyraste sättet att omhänderta en avlivad häst. Det beror bland annat på att det går åt ganska stora mängder olja vid förbränningen.

Det finns nu tre anläggningar i Sverige som kan kremera hästar (2014).

Innan kremeringen ID-märks hästen och förvaras i kylrum. Kremeringen sker i en stor ugn där förbränningstemperaturen är mycket hög, cirka 850 grader. Vid så kallad "allmän kremering" bränns flera djur samtidigt.  Då kan man inte få tillbaka aska efter sin häst. Vid "separat kremering" bränns endast en häst och askan kan lämnas tillbaka till ägaren.

Efter separat kremering samlas all aska upp i en urna som lämnas tillbaka till ägaren. Askan efter en kremering av en stor häst väger mellan 25 och 30 kg.

Hästägaren kan själv bestämma vad den vill göra med askan. En del väljer till exempel att sprida ut askan i hästens favorithage.

Se länkar om insamling av djurkroppar och kremering under Veta mer-fliken

Vad händer med hästkroppen?

Du kan få veta mer om hur döda hästar hanteras genom länkarna nedan:

Om animaliska biprodukter på Jordbruksverkets hemsida
Om insamling av djurkroppar av Svensk Lantbrukstjänst
Allmän kremering vid SVA.
Separat kremering vid SVA.
Kremering på Hästkrematoriet
Hästkrematoriet i Norrland