Hovvård & skoning

Det är viktigt att hästen har bra hovar och att de regelbundet sköts om. De flesta vuxna hästar hålls skodda för att klara av ridning på alla underlag, men vissa hästar kan även ridas utan.

Att hästens hovar sköts om på bästa sätt är viktigt. Foto: Carin Wrange

Oavsett om hästen hålls skodd eller inte så behöver den regelbundet, ungefär var 6-8 vecka, få sina hovar åtgärdade av en kunnig hovslagare.

För att hästens hovar ska fungera bra kan du som hästägare vara noga med att ge bra foder samt mineraler i lagom mängd, vilket befrämjar hovens tillväxt.

Du ska också vara noga med att hästen får vara ute mycket och tränas på varierande underlag, samt att den har ett rent och torrt underlag i sin box.

Kratsa ur hovarna dagligen

Innan varje rid- eller körpass ska hästens hovar kratsas ur, oavsett om den är skodd eller inte.
Under vinterhalvåret kan hästen behöva broddas för att klara av att gå på isiga underlag.

Broddar används även under träning och tävling vid terrängritt och hoppning på gräsbanor. Skruva ur broddarna ur hästens skor så snart de inte behövs. Broddtramp kan ge skador i kronranden, så att horntillväxten påverkas.

Hästar kan få allvarliga skador och sjukdomar i hovarna. En av de allvarligaste är fång, som kräver omedelbara åtgärder från såväl veterinär som hovslagare.

Många hästar drabbas av hovböld, som är en bakteriell inflammation i hoven. Det är en av de vanligaste orsakerna till hälta hos hästar i alla åldrar och kan bland annat orsakas av ett tramp på en sten eller pinne.

Anlita alltid en väl utbildad hovslagare för att sko din häst. Foto: Carin Wrange

Vad kan hästägaren göra själv?

Gå en kurs i att slå på tappsko! Alla hästar drabbas ibland av att någon av skorna lossnar i förväg, så kallad tappsko. Det är också viktigt att regelbundet se över sömnitarna på hovens ut- och insida. Om de ”reser sig” kan du själv med en nittång klämma fast dem för att inte riskera en tappsko.

Det kan vara bra att ha en basutrustning hemma i stallet för att själv kunna slå fast en tappsko. Med ett paket söm, liten hammare, rasp, nitjärn och nittång samt en hovtång kommer du långt. Under fliken Veta mer kan du följa hur en vanlig skoning görs.

Se till att ha en väl riktad sko för såväl fram- som bakskor i lager, kanske den nästan utnötta skon från förra skoningen men som ändå fungerar för några dagar innan ordinarie hovslagare kan komma. Ge dig inte på att rikta en helt ny sko. Just riktning och eventuell slipning av hästens skor kräver utbildning och stor erfarenhet.

Anlita hovslagare även om hästen är oskodd

En förutsättning för att du själv kan slå på en tappsko är att hoven inte får vara trasig i hovväggarna. I så fall är det bättre att du låter bli och kanske låter gå hästen gå ut i hage med en gummisko som sätts på hoven (säljs i hästsportaffärer).

För dig som har hästen barfota kan det vara värdefullt att ha en hovrasp för att kunna fila av när det blir små sprickor i hornet närmast sulan.

Dock bör du alltid låta en utbildad hovslagare verka och raspa din häst med jämna mellanrum för att säkerställa att hästen belastar sina hovar på ett riktigt sätt.

Läs mer

Normalskoning av häst

En häst som är skodd måste verkas och skos om med jämna mellanrum, normalt 6-8 veckor. Hur lång tid som är rimlig beror på olika individer. I regel växer hovarna mer under den varma årstiden när hästarna betar gräs än under den kalla vintern.

Skons uppgift är att skydda hoven vid ridning och körning. Skon bör inte hämma hovens rörelser, främst i trakten. Hos vissa hästar tvingas hovslagaren sko mer ”trångt” är rekommenderat om de har en tendens att trampa av sig skorna under arbete eller i hagen.

Genom noggrann verkning samt en väl tillpassad (riktad) sko minskar dock risken för tappskor hos många hästar.

Var noga med att anlita en väl utbildad hovslagare för att få din häst eller ponny skodd eller verkad på bästa sätt. En erfaren hovslagare, man eller kvinna, är värd att betala för. Undersök gärna vilken utbildning din hovslagare har för att försäkra dig om att han/hon har rätt utbildning för att utföra arbetet.

Så här går en normalskoning till:

Nitarna på den gamla skon slås bort med klubba och nitklinga eller med tång som knipsar av varje nit för att kunna få loss skon från hoven.

Skon bräcks loss med bräcktång genom en rörelse åt bägge sidor längs skoarmen.

Man kan även plocka bort söm för söm genom att dra dem ur sömhålet i skon med en tång.

Sula och strålfåror rensas med hovkniv. Hovslagaren kontrollerar i detta läge om det finns eventuell röta i strålen.

Hoven verkas (kortas ner) främst i tån men även längs sidorna. Detta görs antingen med klinga och träklubba eller med en verktång.

Även här kontrollerar hovslagaren om det finns tecken på hovböld, fång eller bärrandsröta.

Verkningen avslutas med att hovslagaren raspar hoven såväl undertill som längs med hovens sidor samt tå.

När verkningen är avslutad kontrollerar hovslagaren att hoven är plan och att hästen belastar den på ett bra sätt.

Nu är det dags att sätta på skon igen. I vissa fall kan den gamla skon fungera ännu en skoperiod om den inte är alltför nött. Det beror främst på vilket underlag hästen arbetar på och hur och var den är sliten.

Om hästen behöver en ny sko behöver den anpassas till hoven. I de flesta fall riktas skon(böjs till) utifrån hovens form och storlek. Detta görs med hjälp av ett städ och en hammare.

En del hovslagare riktar skor genom att värma dem i en ässja (en varm ugn) vilket innebär att den styva järnskon blir lättare att forma. Den upphettade, riktade skon hålls sedan ett kort moment mot hovens bäryta.

Detta förekommer främst vid skoning i en smedja med särskild utrustning. Vissa hovslagare har även en ässja med i sina bilar och kan varmsko ute i stallarna.

Skon sätts fast via söm som slås genom skon in i hovens yttervägg. Det är mycket viktigt att sömmen vänds rätt så den kommer ut genom hovväggen på ett sätt som inte skadar hästen.

Vissa hästar har tunna hovväggar och kan vara extra känsliga för så kallade sömstick vilket i värsta fall ger hälta efter skoning. Rekommendationen är att sömtaget ska vara cirka 2/3 av sömmets längd. Man börjar alltid med att slå i sömmen närmast tån på såväl in- som utsida.

Varje sko bör sitta fast med minst 6 sömmar, tre på varje sida. Hos vissa hästar kan det behövas fler söm för att skon ska sitta kvar. Sömmarna bör inte spikas i för nära trakten på hoven då det hämmar hovens mekanism.

När alla sömmar slagits i klipps de av med en hovtång på hovens utsidor. Under den avklippta sömmen tas horn bort med en fil för att förbereda nitning.

Till sist nitas alla sömmar med nittång eller med hammare och nitjärn. Detta är ett viktigt moment för att skon inte ska börja glappa redan efter kort tid.