Frambenets muskler och senor

Vänster framben sett från utsidan

Illustration: Björn Sandgren, Hästens Anatomi, Svensk Travsport

Hästens muskler och senor är kraftiga och anpassade för att tåla extremt stora påfrestningar.

Frambenets muskulatur är uppdelad i två huvudgrupper, sträckarmuskler på framsidan och böjarmuskler på baksidan. Bogmuskulaturen är ett samlingsnamn för ett flertal stora muskler vars huvuduppgift är att sträcka och böja överarmen, dvs bog- och armbågslederna.

Underarmens muskulatur består på framsidan av sträckarmuskler. En av dessa, karpalsträckaren, har sitt ursprung på överarmsbenet och går på karpalledens framsida ner till sitt fäste på skenbenets övre del. Ytterligare två viktiga sträckarmuskler finns, långa tåsträckaren och sidliga tåsträckaren. Båda har sitt ursprung på överarmsbenet i armbågsregionen. De har förhållandevis liten muskelmassa och en lång sena. Senan sträcker sig längs hela benet ner till fästena på kot-, kron- och hovbenen.

På motsvarande vis finns på benets baksida en karpalböjare som börjar i armbågsregionen och slutar under karpalleden. Ytliga och djupa tåböjarna med sina senor, ytliga böjsenan och djupa böjsenan, sträcker sig från armbågen ner till benets nedersta delar. De två senorna löper i gemensamma senskidor vid karpalleden och vid kotleden. I höjd med kotleden omger den ytliga böjsenan den djupa för att fästa på kotbenets nedre del och på kronbenet. Den djupa böjsenan fortsätter hela vägen ner och fäster på hovbenets undre del.

Gaffelbandet börjar på karpalledens baksida. Till en början utgörs gaffelbandet av en stam som sedan på skenans nedre del delar sig i två gaffelbandsgrenar. Dessa grenar fäster först på kotsenbenen och fortsätter därefter framåt och fäster gemensamt vid tåsträckarnas senfästen på kron- och hovbenen.