Foderskola del 1

Välkommen till HästSveriges foderskola – en serie i 11 delar som kommer att belysa olika aspekter av utfodring, med utgångspunkt från hästen och med start i stallet!

De flesta hästägare, eller personer som har ansvar för hästars utfodring och skötsel, har nog någon gång funderat över utfodringen. Många av de frågor som ställs om hästutfodring har inte sällan sin grund i något påstående från någon foderleverantör, som frågeställaren undrar över, eller så har ”tränaren, grannen eller stallkamraten sagt att…”.

Som hästägare är det inte alltid så lätt att avgöra hur man skall ställa sig till all den information som kommer från olika håll, och som ofta är motsägelsefull. Det är inte heller alla gånger så väldigt lätt att hitta oberoende information och fakta i ämnet.

Hästar har grundläggande behov

Hästens foder har stor betydelse för dess välfärd. Foto: Carin Wrange

HästSveriges foderskola, i tolv olika delar, tar upp olika frågeställningar som förekommer i så gott som alla stall, oavsett hästras och inriktning.

Oberoende av om man är så kallad ”skogsmulleryttare” eller om man tränar och/eller tävlar på olika nivåer, så är det fortfarande en häst man har att göra med.

Även om olika discipliner kräver olika mycket, och kanske därmed också olika utfodringsstrategier, så fungerar hästarna likadant ”inuti” och har samma grundläggande behov för att må bra, prestera som önskat och hålla sig friska.
Många av de utfodringsrelaterade problem som uppkommer i dagsläget kan man förebygga genom att tänka till lite mer i förväg runt utfodringen, och genom att ta hänsyn till hästens biologiska funktioner.

Foderskolan kommer att ta upp såväl hästens grundläggande näringsbehov och digestion, som egenskaper hos olika fodermedel och olika foders värde i en hästfoderstat.

Gemensamt språk viktigt

För att kunna diskutera utfodring med andra personer är det också viktigt att man använder sig av begrepp som betyder samma sak för alla som använder dem – det vill säga fackspråk - annars är det lätt hänt att man pratar förbi varandra och använder samma ord, fast man menar olika saker.

Ett typiskt exempel på detta är begreppet energi. En ryttare eller hästägare (eller en tränare) som tycker att hästen behöver mer energi menar ofta att hästen känns trög och slö under träning. För en utfodringsrådgivare eller liknande betyder ”för lite energi” däremot att hästen får för lite energi i sin foderstat och därför är mager, och kanske även ovillig arbeta på grund av det.

Här menar man olika saker och den lösning som rådgivaren föreslår, att öka energimängden i foderstaten, kanske inte alls är en bra lösning – hästen kan ju faktiskt vara trög på grund av att den är fet och ur kondition och inte förberedd för uppgiften. Ökningen av energigivan i foderstaten förvärrar då bara problemet, istället för att lösa det, eftersom hästen blir ännu fetare.

Detta är bara ett av flera exempel där problem uppstår för att vi menar olika saker med använder samma ord. Vi förklarar därför de grundläggande begreppen inom ämnet foderlära, och har med en ordlista till varje del av Foderskolan.

Olika teman i olika delar

I del 1-3 av Foderskolan ligger fokus på hästen och dess näringsbehov, hur hästen fungerar i mage och tarm, och vilka faktorer som påverkar hästens behov av näring. I del 4-7 tar vi upp olika fodermedel, såväl grovfoder, kraftfoder som olika typer av tillskott, och varför vissa fodermedel är mer eller mindre lämpliga än andra för hästar. Del 8 och 9 handlar om foderstater och den praktiska utfodringen. Avsnitt 9 tar också upp vad som kan hända när det blir fel, det vill säga utfodringsrelaterade problem såsom dålig hygien på fodret.

I del 10-11 handlar det om bete och betesgång, bland annat inför betet, under betessäsongen och eventuell utfodring under sommaren. Här finns också information om hur man ska tänka när det gäller foder inför uppstallningen på hösten.

För de allra flesta hästägare är verkligheten sådan att man har sin häst inackorderad, och därmed ofta ganska begränsade möjligheter att påverka till exempel utfodringsrutiner och typ av grovfoder eller foderförvaring.

Hästägaren har ansvaret

Men det finns ändå mycket man göra som enskild hästägare. Det är trots allt hästägaren som är ansvarig för hästens skötsel och att hästen utfodras på ett riktigt sätt. Även om utfodringen är viktig för att hästen skall må bra och prestera som önskat, så är det ändå inte så att utfodringen kan lösa alla möjliga och omöjliga problem man kan stöta på.

En vanlig åtgärd när något i träningen av hästen inte fungerar, är att hästägaren/ryttaren försöker hitta något fodertillskott eller liknande för att lösa problemet. Många gånger är orsaken till problemet dock inte alls foderrelaterat, utan har med andra faktorer att göra, till exempel träningen i sig, utrustning, underlag, skoning etc.

Kunskap om utfodring är därmed viktigt även ur denna aspekt, för att kunna avgöra vad olika problem beror på och hur man på bästa sätt kan lösa dem.


Foderskolan har tidigare varit publicerad i Hästmagazinet