Foderskola del 8 - risker med fel utfodring

Vi har nu kommit till del 8 av Hästmagazinets foderskola, och kommer därmed in på ett avsnitt som handlar om vad som händer när det blir fel i utfodringen.

Felaktig utfodring, det vill säga foderstater som består av för stora mängder av fodermedel som hästen inte är anpassad för, riskerar att skapa störningar i mag-tarmkanalen som till exempel kolik och magsår.

Hästen kan också utveckla beteendestörningar, även kallade stereotypier, på grund av felaktigt sammansatta foderstater eller utfodringsstrategier som inte är hästanpassade. Kolik och magsår har starkt utfodringsrelaterade orsaksfaktorer, även om andra faktorer också kan spela roll för hur eller om hästen får drabbas av dessa sjukdomar.

Avvikelser ökar risk för problem
Hästar är anpassade för att äta gräs i olika former, det vill säga hö, hösilage, ensilage och bete. Om foderstaten avviker alltför mycket från hästens naturliga föda ökar också risken för att olika utfodringsrelaterade problem uppkommer.

Ett tydligt exempel på detta är utfodring med stora mängder kraftfoder. Utfodring med kraftfoder ökar risken för att hästen får kolik, och risken ökar ju mer kraftfoder hästen får. I en amerikansk studie såg man att hästar som fick mer än 5 kg kraftfoder per dag löpte sex gånger högre risk att drabbas av kolik, jämfört med hästar på bete som inte utfodrades med något kraftfoder alls.

Plötsliga foderbyten, överbetade sommarbeten, utfodring med vallfoder av försämrad kvalitet och otillräckligt dricksvattenintag är också faktorer som alla sammanknippas med förhöjd risk att hästen får en utfodringsrelaterad kolik.

Vid hård betning av gräsmark finns risk att hästar äter växter som är olämpliga vilket kan leda till bland annat kolik. Foto: Carin Wrange

Undvik plötsliga byten
Plötsliga foderbyten kan vara en tvär övergång från stallfoderstat till bete, eller byte av grovfoderparti, till exempel från hösilage till hö eller tvärtom om bytet görs från en dag till nästa.

Byte av kraftfoderparti eller typ kan också orsaka kolik, liksom introduktion av nya fodermedel som inte sker med stegvis tillvänjning.

Mikroorganismerna i hästens grovtarm är invanda på det foder hästen har ätit under en period, och om fodret plötsligt har en annan sammansättning hinner mikroorganismerna inte riktigt med att ställa om sig på det nya fodret. Alla förändringar i foderstaten bör därför få ta minst 14 dagar, och under denna period skall det nya och det gamla fodret blandas, och en ökning av något foder skall ske successivt.

Kolikrisk vid hård betning
Hästar som hålls på mycket nedbetade beten löper också högre risk att drabbas av kolik. Exakt vad detta beror på är inte känt.

Däremot vet man att om det inte finns gräs för hästarna att beta, så börjar de smaka på andra växter som de normalt sett undviker. Dessa växter kan vara giftiga, och många giftiga växter orsakar kolik och andra störningar i såväl mag-tarmkanalen som i resten av kroppen.
 

Dålig hygienisk kvalitet på vallfoder, kraftfoder och strö kan också orsaka kolik, eftersom de mikroorganismer som då finns i fodret kan vara sjukdomsframkallande och orsaka störningar i framför allt grovtarmens miljö och funktion. God hygienisk kvalitet på allt vallfoder skall därför alltid vara av högsta prioritet.

Hästar behöver tillgång till vatten året runt. Foto: Carin Wrange

För litet vatten riskfaktor
Otillräckligt intag av dricksvatten är en välkänd riskfaktor för kolik, särskilt på hösten då hästen tas in från sommarbetet till stallfoderstaten, och ibland även på vintern då vatten i många stall och hagar fryser.

Sådan kolik är ofta det som brukar benämnas förstoppningskolik, det vill säga då det på ett eller annat sätt blivit stopp i grovtarmen på hästen.

Friskt vatten och rena vattenkällor vid alla tidpunkter på året är viktigt för hästen. Svenska studier har också påvisat att hästar dricker mer från en öppen yta (hink, balja) än från en vattenkopp.

Det kan därför vara bra att förse hästen med en extra vattenhink i box eller hage vid de tidpunkter risken för förstoppningskolik är större.

Mycket kraftfoder ökar risk för magsår
Magsår är också en åkomma som kan ha att göra med kraftfoderutfodring. Magsår kan finnas på olika ställen i hästens magsäck och därmed ha lite olika orsakssamband.

Foderstater med stora mängder kraftfoder - mer än 1 g stärkelse per kg kroppsvikt och utfodringstillfälle - och låga givor av grovfoder - mindre än 1 kg ts vallfoder/100 kg kroppsvikt och dygn - liksom långa uppehåll, mer än 6 h, mellan de tidpunkter vallfoder utfodras har satts i samband med ökad risk för hästen att utveckla magsår.

Utevistelse i hage under längre tid utan tillgång till foder och vatten ökar risken för både kolik och magsår.

När hästar utfodras bör de först erbjudas grovfoder och därefter kraftfoder. Foto: Carin Wrange

Hästen behöver äta länge
Felaktig utfodring kan också leda till att hästen utvecklar stereotypier. Stereotypier är beteenden som upprepas utan att ha någon egentlig funktion, och som kan vara självbelönande.

För hästar är krubbitning och i viss mån luftsnappning utfodringsrelaterade stereotypier. Även trägnagning och träckätning kan vara stereotypier, men är det inte alltid.  En stereotypi utvecklas då hästen är motiverad att utföra ett beteende men hindras att utföra det av den omgivande miljön. Motivationen tar då ”en annan väg”.

Som ett exempel kan vi ta en närmare titt på hästens ättid: en häst som utfodras med 1 kg havre eller annat kraftfoder äter upp den fodergivan på ca 10 min, medan 1 kg hö tar ca 30-40 minuter för hästen att äta upp, som jämförelse. Eftersom hästens naturliga föda tar relativt lång tid att äta är hästen ”programmerad” att äta under lång tid av dygnet. När hästen ätit upp havregivan på 1 kg har den därför fortfarande ätmotivation kvar, men slut på foder.

Finns det då inte något annat foder att tugga på kan ätmotivationen ta en annan väg, till exempel via krubbitning. Det är också av detta skäl det är viktigt att se till att hästen alltid har vallfoder att äta i samband med utfodring av kraftfoder.

Ge vallfoder före kraftfoder
Det allra bästa är att först utfodra vallfoder, och sedan ge kraftfodret när hästen har kommit igång med att äta sitt vallfoder, men fortfarande har större delen av sin vallfodergiva kvar.

På så sätt finns det vallfoder kvar för hästen att tugga på när kraftfodergivan är uppäten, så att hästen kan få utlopp för sin ätmotivation på ett naturligt sätt.

Några hållpunkter för att undvika kolik, magsår och krubbitning/luftsnappning:
-   Utfodra så mycket vallfoder som möjligt, men inte så att hästen blir fet. Om det inte fungerar med fri tillgång på vallfoder av denna anledning, så komplettera med halm. Hästen skall få minst 1 kg torrsubstans vallfoder per 100 kg kroppsvikt och dygn.
-   Ge inte hästen kraftfoder som den inte behöver.
-   OM kraftfoder ges, utfodra kraftfodergivan mitt i ett vallfodermål.
-    Gör inga plötsliga förändringar i hästens foderstat, planera inför de foderbyten du behöver göra.
-    Allt foder och strö skall vara av god hygienisk kvalitet.
-    Se till att hästen har friskt vatten året om.

Ordlista:
Kolik = är ett begrepp som används för att beskriva att hästen har ”ont i magen”, men betyder egentligen kramp i tarmen. Orsakerna till kolik kan vara många, och det är olika ställen av tarmen som kan drabbas, men de ger liknande symptom hos hästen.
Kraftfoder = till kraftfoder räknas fodermedel som havre, korn, majs, pelleterade kraftfoder, müsliblandningar, soja, linfrökaka mm.
Krubbitning = en stereotypi då hästen tar stöd med framtänderna mot krubban eller något annat och ser ut att ”svälja luft”. Ett kluckande ljud hörs. Hästen sväljer egentligen ingen luft när den krubbiter, men att hästen krubbiter visar att den har en beteendestörning som skapats av en otillfredsställande miljö och/eller utfodring. Har hästen en gång börjat krubbita kommer beteendet inte att försvinna.
Luftsnappning = ungefär som krubbitning men hästen tar då inte stöd mot något med framtänderna.
Mag-tarmkanalen = begrepp som avser hästens digestionskanal, det vill säga magsäck, tunntarm och grovtarm.
Träckätning = då hästen äter gödsel från sig själv eller från andra hästar.

Foderskolan har tidigare varit publicerad i Hästmagazinet