Biomekanik och gångarter

Hästen har under många årtusenden utvecklats och anpassats till ett liv på öppna vidder. Förmågan att uthålligt vandra för att finna bete och vatten har kombinerats med egenskapen att snabbt kunna fly undan attackerande rovdjur. Det är bland annat de här egenskaperna – snabbhet och uthållighet – som gjort att vi håller hästar för arbete och sport.

Hästens rörelseapparat har utvecklats för att ge styrka, snabbhet och uthållighet. Här travhästar i träning. Foto: Carin Wrange

Hästen rör sig i tre grundläggande gångarter, skritt, trav och galopp.

Beroende av hur snabbt och hur långt hästen ska förflytta sig väljer den en lämplig gångart för förflyttning över längre sträckor eller för snabb flykt undan fara.

Gångarterna är så utformade att energi-åtgången hålls nere.

Och tempot kan verkligen växla, från cirka 100 meter per minut i skritt till över 1000 meter per minut i fyrsprång! Samtidigt så ökar belastningen mellan hov och mark och krafterna som verkar i hästens rörelseapparat.

Både snabb och stark

En häst som galopperar i hög hastighet, 60-70 km/tim, tar cirka 150 steg per minut med en steglängd på 8-9 meter. En travare avverkar en kilometer på 70 sekunder. En distanshäst kan göra 160 km på 6 tim 20 min, dvs med en snitthastighet på 25 km/tim. Kallblodshästar som Shirehästen kan prestera en dragkraft på över fem ton.

Krafterna som verkar mellan häst och underlag är också imponerande - belastningen mellan hov och underlag ligger som mest på över 2 ton under den tiondels sekund som hoven hos en galoppör i full fart har markkontakt.

Hästens rörelser har studerats

Människan har alltid fascinerats av de hastigheter och belastningar som hästen klarar av. Så snart fotografin var tillräckligt utvecklad gjorda Muybridge på 1870-talet noggranna studier av hästens rörelsemönster i olika gångarter. Se LÄNK

I och med Muybridge' arbete så var en del av den moderna biomekaniken född, kinesiologin som registrerar och analyserar rörelsernas form och samordning. Här har man bland annat använt höghastighetsfotografi och video. På senare tid har andra metoder för att mäta hästens snabba rörelser tillkommit.

Kinematiken mäter krafter

En annan gren av biomekaniken, kinematiken, handlar om de krafter som som verkar mellan hästen och omgivningen, till exempel underlaget och ryttaren, och om krafter och belastningar i hästens rörelseapparat, i ben, leder, senor och muskler.

Kunskaperna om hästens biomekanik måste bli bättre, så att vi kan förstå varför skador uppkommer och för att vi ska kunna förebygga dem.