Hästens beteende

Hästens beteende har utvecklats under miljoner år genom att de som haft de bäst anpassade beteendena har överlevt och fört sina anlag vidare till sina föl.

Hästens öron samt läppar är mycket rörliga. Hästen kan åstadkomma en stor variation av ansiktsutryck. Foto: Julio Gonzalez

Den tid som hästen har varit husdjur är väldigt liten jämfört med den tid det har funnits hästar.

Tamhästens grundläggande beteendemönster är därför fortfarande detsamma som den vilda hästen.

Många beteenden, till exempel vissa hotsignaler, är lika mellan häst, åsna och sebra, vilket tyder på att de funnits redan innan de olika arterna bildades.

Hästen är anpassad till att leva på öppna grässlätter och betar 14-16 timmar per dygn.

När tillgången på bete är god betar hästen mycket selektivt och väljer såväl mellan arter som mellan olika delar av växten.

Om näringsvärdet är lågt har de en förmåga att avsevärt öka foderkonsumtionen och även ättiden. Vid brist på gräs och örter äter den även löv, bark och rötter.

Många olika signaler

Hästens kommunikation är främst visuell, det vill säga mottagaren använder synen för att uppfatta signalerna. Hästens synsignaler består av miner, kroppshållning och rörelser som kombineras på många olika sätt.

Även luktsinnet har stor betydelse. Avelsstoet använder lukten för att vara säker på att hon ger di åt rätt föl medan hingstar kan skilja på gödselhögar från ston och hingstar. Ett vanligt beteende när det gäller lukt är flemning, vilket innebär att hästen rullar upp överläppen efter att ha luktat på något särskilt.

Vissa hästar får beteendestörningar vilket är en sorts ovanor. De mest kända är krubbitning och vävning. Beteendestörningar bör alltid tas på allvar då det kan tyda på att hästen är frustrerad. Beteendestörningar anses inte smitta från häst till häst, men det kan förekomma att fler hästar i samma stall har likartade problem, vilket tyder på att de lever i samma miljö, utfodring och skötsel.

Hästars beteende vid grupphållning

Risken för skador vid blandning är inte lika stor som många hästägare tror. Det visar forskaren Elke Hartmann i en avhandling vid SLU. I fyra olika studier har hon studerat hur hästar i olika åldrar har interagerat med varandra när de hålls i hage eller bredvid varandra i stall.

Hästar i grupp tränar sin sociala förmåga. Foto: Carin Wrange

Läs populärvetenskaplig artikel om Elke Hartmanns avhandling vid SLU

Hästars beteende

För dig som är intresserad av forskning kring hästars beteenden:

Läs mer om hästars rädsla och reaktioner på okända föremål i licentiatavhandlingen Fear in horses, avhandling inom etologi vid SLU 2006, Janne Winther Christensson

Läs mer om grupphållning av häst, Group housing under Nordic conditions: strategies to improve horse welfare and human safety doktorsavhandling inom etologi vid SLU 2010, Elke Hartmann