Belysning i häststall

Belysningen i stallet använder elenergi. Det är viktigt att ha ljus på rätt ställe och att använda så energieffektiva ljuskällor som möjligt. 

Dagsljusets längd, ljusets styrka och spektralfördelning (fördelningen av färger i ljuset) har betydelse för hur hästarna mår och hur deras hormoner fungerar. Rätt ljus är också viktigt är att kunna sköta om och kontrollera hästarna.

För att minska energianvändningen ska man utnyttja dagsljuset så mycket som möjligt, genom fönster eller ljusinsläpp i taket. Det är också viktigt att släcka belysningen när dagsljuset ger tillräckligt med ljus i stallet eller ridhuset. Det kan också ske automatiskt med hjälp av modern teknik.

Vad säger lagen om belysning i stallar?

Foto: S Kemsley, Flickr, Creative Commons 2.0 licensed

Häststallar skall ha fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus, enligt Jordbruksverkets föreskrifter.

Häststall ska också ha belysning som inte är obehaglig för djuren och som gör att man enkelt kan se till dem.

Man måste också se till hästen inte riskerar att skadas på fönster, lampor och elektriska ledningar som den kan nå.

Jordbruksverkets krav på belysning gäller inte i ligghallar för utegångsdjur på lösdrift, där kan belysning vara ordnad på annat sätt.

Hur ser hästar?

Hästen har inte samma seende som människan. Den har en mycket brett synfält men sämre synskärpa. Hästens öga är anpassat för lite ljus, och därför har hästar gott mörkerseende.

Häst är liksom gris och nötkreatur dikromata djur, vilket betyder att de endast uppfattar två färger i ljusspektrumet. De kan dock uppfatta våglängder av det människan anser vara rött ljus, men de ser det som grått ljus, med lägre intensitet.

Ljuset påverkar hästens hormoner

Melatoninhalten är ett hormon som påverkar vila och sömn. Halten av melatonin i blodet påverkas av intensiteten på det ljus som djur uppfattar. Får dagaktiva djur tillräckligt hög ljusintensitet sänks halten melatonin i blodet och djuret blir aktivare. Vid låg ljusintensitet ökar melatoninhalten, vilket gör att djuren vilar. Belysningsstyrkan når en känslighetsgräns som "bestämmer" vad som är dag eller natt för djuret.

Ljusprogram där man ger högre ljusstyrka och längre tid med "dagsljus" används ibland till ston för att aktivera brunst och ägglossning tidigare på säsongen.

Hur ljust ska det vara i stallet?

Belysningsstyrkan (lux) mäter eller beskriver hur människan upplever ljusstyrkan. Ett djurs
öga uppfattar sannolikt ljusförhållandena annorlunda. Man vet att hästar kan se bra vid låga ljusintensiteter.

Man känner ganska väl till vad som är en god ljusmiljö för människor och hur det kan ordnas med ljuskällor och armaturer. Det saknas dock uppgifter om vad som är bäst för hästen, när det gäller till exempel ljuskällor, ljusintensitet och antal timmar med ljus respektive mörker. En god arbetsmiljö för människan är sannolikt också en god ljusmiljö för hästen under dagtid. Däremot vet vi mycket lite om hur hästen vill ha det på natten. Sannolikt vill hästen då ha ett svagt ljus som inte bländar, eftersom hästar kan se bra vid låga ljusintensiteter.

Belysningsstyrkan mäts i lux och anger vilken ljusmängd som träffar en arbetsyta (1 lux = 1 lumen per kvadratmeter). Det bör vara minst 100 lux i ett djurstall. Det kan jämföras med att kontor och skolsalar har 200-300 lux, och gatubelysning ger mellan 5 och 30 lux när det är mörkt ute.

Avståndet från ljuskällan har mycket stor betydelse. Sätt därför ljuskällan så nära arbetsytan som möjligt, annars måste du ha starkare lampa. På platser för mer krävande uppgifter, till exempel hovslageri, veterinärundersökning och sårvård, eller i spolspiltan, bör man ha minst 200 lux. 

Det är också viktigt att ljuskällan ger rätt färger (så kallad spektralfördelning) så att skötaren kan se t ex färgförändringar eller mindre skador. Ljuskällor som ger vitt ljus har en bra fördelning av färger.
Vissa typer av lampor ger bara ljus med en färg, t ex gult. I sådant ljus är det svårt att se färger. Allt blir gult eller nyanser av grått.

Foto: Knut-Håkan Jeppsson, SLU

Det är stor skillnad i energieffektivitet, alltså mängden ljus man får ut i förhållande till elenergin som matas in, mellan olika belysningskällor. Ljusflödet från olika lampor mäts numera i lumen (lm).

Du kan jämföra ljusmängden i förhållande till effekten (lm/W). Exempelvis ger ett vanligt lysrör med 18 W ca 1300 lm (1300/18=72 lm/W) och en lysrörslampa med 7 W ger ca 400 lm (400/7=57 lm/W). För en traditionell 60 W glödlampa är ljusutbytet typiskt 12 lm/W. Lysröret var i detta fall effektivast.

Vilken ljuskälla ska man välja i stallet?

  • Lysrör och lågenergilampor ger en energieffektiv belysning med bra färgåtergivning eftersom de har brett ljusspektrum, och de passar i befintliga armaturer.
  • Lysdioder (LED) som ger vitt ljus är ett intressant alternativ om de ger tillräckligt ljusflöde.
  • Metallhalogen- och högtrycksnatriumlampor med dagsljusliknande färg på ljuset kan vara ett alternativ vid nybyggnad eller när all belysnings-el ska bytas ut. Det tar dock lång tid innan en sådan lampa ger fullt ljusflöde när man slår på den. Den passar därför bäst där det ska vara tänt länge.

Tips för belysning i ditt stall

  • Dagsljuset bör utnyttas så mycket som möjligt för att spara energi, och kompletteras med belysning när det behövs.
  • Ljusutbytet (lm/W) kan variera mycket. Därför finns det mycket energi att spara genom att välja den ljuskälla som är effektivast.
  • Armaturen måste vara tillräckligt tät mot damm och fukt och utsidan får inte blir för varm. Om damm samlas på lampan är det extra stor brandrisk.
  • Den bästa nattbelysningen i stallet är flera neddimmade ljuskällor. Då blir det en jämn belysningsstyrka och hästarna bländas inte av enstaka tända lampor.

Ljusmiljö i häststallar

Belysningens uppgift är att ge bra ljusmiljö i stallet. Den ska ersätta solljuset men ska inte orsaka nackdelar, som t ex bländning och värmestrålning.

Läs mer om belysning

Det finns allmänna riktlinjer för belysningsstyrka och fördelning i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) och Svensk Standard (SS-EN 12 464-1) ). För att räkna ut hur man ska få bra belysning med låg energiinsats kan man använda datoriserade projekteringsverktyg. Dessa tar hänsyn till hur lokalen ser ut samt vilken typ av ljuskällor som används och hur ljuset reflekteras mot vägg, tak och golv.

En svensk rapport syftade till att ta fram underlag för energieffektiv belysning och sammanställa forskningsresultat om god ljusmiljö för våra vanligaste djur i lantbruket,  fjäderfä (värphöns och slaktkyckling), gris, häst samt nötkreatur. Där kan du läsa om vad ljus är, hur människa och olika djur ser, vad som är en god ljusmiljö, och olika ljustekniska begrepp förklaras som t ex belysningsstyrka, färgtemperatur och färgåtergivning, och belysningsteknik gås igenom.
 
Länken till rapporten hittar du här: Belysning i stallbyggnader - Energieffektiv belysning och god djurvälfärd, Torsten Hörndahl, Eva von Wachenfelt & Hans von Wachenfelt, SLU, 2013.