Hästen inom terapin

Kontakt med djur, bland annat hästar, ger många positiva känslor. Foto: Carin Wrange

Många människor känner en stor glädje av att vara tillsammans med djur.

Forskning har visat att det kan vara bra för människors hälsa att umgås med djur och att de får oss att må bra psykiskt, fysiskt och socialt.

Därför har idag djur börjat användas inom vård, social omsorg och rehabilitering.

Ridning och att umgås med hästar fyller en stor och viktig funktion för friskvård och rehabilitering för många människor i Sverige.

Terapi hjälper

Ridterapi är en behandlingsform som kan hjälpa vid olika funktionsnedsättningar och sjukdomstillstånd. Till exempel vid stroke, ryggmärgsskador, autism, utvecklingsstörning, psykiska störningar och ryggproblem.

Ridsporten är dessutom en viktig och omtyckt handikappsport och är idag en av Sveriges största sporter för personer med nedsatta funktioner.

Gunilla Silfverberg vid Ersta Sköndal högskola har, tillsammans med Pia Tillberg, drivit ett projekt för att undersöka hur hästen och ridterapi kan användas vid vissa typer av skador.

En del var är att se på hur kommunikationen mellan häst och ryttare kan hjälpa en person med nedsatt funktion. En annan del var att se hur ridterapi kan öka lusten till lärande och bidra till ett nytt och värdigt liv för vuxna människor som drabbats av hjärnskada.

Bättre kvalitet på livet

En tredje del i projektet var att se hur ridning kan ge bättre kvalitet på livet för de människor som drabbats av nedsatt funktion från skador/sjukdomar som drabbar hjärnan.

I projektet gjordes en studie på fyra personer som drabbats av stroke. Resultaten visar att ridterapi och att umgås med hästar har varit till stor hjälp för att hantera skadorna hos de deltagande personerna.

Ridterapin har fått deltagarna att lära sig något nytt och dessutom utvecklat nya kunskaper och färdigheter. Den gav deltagarna mod och hjälpte dem att lita på sig själv. Ridningen förbättrade också gångförmåga, rörlighet och balans, vilket gav deltagarna ett större självförtroende att kunna möta utmaningar i det vardagliga livet.

Tillbaka till Andra användningar »

Hästen som terapeutiskt verktyg

Att umgås med och ha kontakt med djur förmodas tillfredsställa ett grundläggande mänskligt behov. Forskning har visat att umgänget med djur kan ha hälsofrämjande effekter och har därför börjat användas inom vård, social omsorg och rehabilitering. Djur anses kunna bidra till människors psykiska, fysiska och sociala välbefinnande.

Hästumgänge och ridning spelar en väsentlig roll för friskvård och rehabilitering i Sverige idag. Ridsport är en viktig och uppskattad handikappsport och en av de största sporterna för personer med funktionsnedsättning i Sverige. Ridterapi är en behandlingsform som visat sig ha effekter vid en rad olika funktionsnedsättningar och sjukdomstillstånd, bland annat stroke, multipel skleros, cerebral pares, ryggmärgsskador, autism, utvecklingsstörning, psykiska störningar och ryggproblem.

Stroke och rehabilitering

Stroke är ett samlingsnamn för cirkulationsstörningar i hjärnan, framför allt hjärninfarkt och hjärnblödning. Varje år drabbas omkring 25 000 invånare i Sverige av stroke. En skada på hjärnan kan påverka en rad olika förmågor, till exempel rörelseförmåga, kognitiv förmåga och språkförmåga. I många fall ger stroke en livslång funktionsnedsättning. Därav följer att rehabiliteringsinsatserna i sådana fall följer en individ livet ut.

Oavsett hur återhämtningen sker och oberoende av vilka kvarvarande funktionsnedsättningar en person fått, har livet förändrats i flera avseenden, många gånger på ett genomgripande sätt.

Ordet rehabilitering används vanligen som ett samlingsbegrepp för åtgärder som syftar till återställa funktioner som påverkats av en skada eller en sjukdom alternativt att minska konsekvenserna av skadorna. I sin vidaste bemärkelse är syftet med rehabilitering att öka människors livskvalitet och förbättra deras möjligheter att fungera självständigt i samhällslivet.

Gynnsamma effekter

Den publicerade forskningen om ridterapi är knapphändig, i synnerhet vad gäller livskvalitets- och välbefinnandeperspektiv. Forskningen på området har främst rört utvärdering av ridterapi för personer med cerebral pares och multipel skleros.

Resultat visar på förbättring av muskulär symmetri, förbättrade regleringen av muskeltonus, ökad postural kontroll, gynnsamma effekter på balans och rörlighet, smärtlindring och mindre spänning i musklerna. Andra - opublicerade - undersökningar om effekterna av ridterapi hos personer med bland annat stroke, multipel skleros och morbus parkinson pekar på att ridterapi kan ha en positiv effekt på gångförmåga, balans, behandlingsmotivation samt upplevd livskvalitet.

Projektets frågeställningar

Projektet "Hästen som terapeutiskt verktyg- om ridterapi, välbefinnande och livskvalitet" har syftat till att avhandla följande frågor:

  • Kan kommunikationen mellan ryttare och häst främja ryttarens självförståelse av kroppsliga och själsliga förmågor?
  • Kan ridterapi kan stimulera lusten till lärande och bidra till ett nytt och värdigt liv för människor som i vuxen ålder drabbats av hjärnskada?
  • Kan en friskvårdande aktivitet som ridning främja livskvaliteten för människor med livslånga funktionsnedsättningar till följd av skador/sjukdomar som drabbar hjärnan?

Material och metod

Deltagare
Fyra personer som insjuknat i stroke, två kvinnor födda 1958 respektive 1974 samt två män födda 1947 respektive 1948 har deltagit. Sjukdomen har inneburit varierande fysiska, psykiska, kognitiva och språkliga men för dem. Deras tidigare erfarenheter av ridning varierade.

Ridterapi
Ridterapi omfattar både upp- och avsutten aktivitet. Den avsuttna aktiviteten innebar att delta i iordningställandet av hästen före alternativt efter ridpasset. Den uppsuttna aktiviteten innebar att ryttarna red en i taget med individuellt upplagd planering. Med grunden i traditionell ridutlärning och ett urval av ridövningar anpassades ridterapin till ryttarnas förutsättningar och rehabiliteringsmål. Exempel på mål med ridterapin för deltagarna var; normalisering av muskeltonus, facilitering av rörelser i den paretiska kroppshalvan, träning av koncentrationsförmåga och simultankapacitet, reducering av smärta och ökad träningsmotivation. Varje tillfälle har varat ca 1 timme och ryttarna har deltagit i genomsnitt 17,5 gånger.

Intervjuer
Tre individuella intervjuer med var och en av de fyra deltagarna har genomförts och lika många i grupp. De individuella intervjuerna har utförts av den ena av projektledarna medan båda deltog i gruppintervjuerna. Båda slagen av intervjuer har varit strukturerade kring teman som utmejslats ur projektets övergripande mål och specifika frågeställningar och snarast haft karaktären av samtal, i vilka både projektledare och deltagare varit dialogpartner.
Projektledarna har oberoende av varandra sorterat deltagarnas utsagor i kategorier utifrån projektets frågeställningar för att sedan göra en gemensam analys.

Resultat
Projektets resultat visar att ridterapin och hästumgänget har kommit att utgöra väsentliga inslag i de deltagande personernas välbefinnande och livskvalitet. Ridningen har upplevts som en i sig meningsfull handling, vars syften är uppfyllda i och med själva ridningen. Denna handling har dessutom haft positiva verkningar efter det att deltagaren suttit av hästen och återvänt till sin vanliga miljö.
Ridterapin har stimulerat förmågan att lära på nytt och att dessutom utveckla nya kunskaper och färdigheter. Den har fostrat dygder och egenskaper som mod och självtillit, vilket haft betydelse för deltagarnas möjlighet att konstruktivt möta nya situationer och att klara av företeelser och problem i vardagen som före ridningen tycktes omöjliga att ens försöka ge sig på.

Den har haft betydelse för deltagarnas självbild och självförståelse genom att den konfronterat henne eller honom med både starka och svaga sidor i den egna personligheten. Vidare har ridningens fysiska utmaningar förbättrat funktioner såsom gångförmåga, rörlighet och balans, vilket i sin tur stärkt deltagarnas självrespekt och upplevelse av att kunna leva ett värdigt liv.

Hästen bidrar till många positiva effekter

Projektet "Hästen som terapeutiskt verktyg" för personer som drabbats av stroke visar att hästumgänge och ridning kan underlätta lärandeprocesser och återupprätta en människas värdighet; öka förmågan att vända svårigheter till utmaningar samt bidra till upplevelser av välbefinnande och livskvalitet.

Lärande är ett grundläggande mänskligt agerande. Därför bidrar den återvunna förmågan att lära dels till att stimulera redan erövrade men undanskymda kunskaper dels till att lära nytt. I sin tur främjar detta upplevelsen av basalt människovärde samt till att återupprätta den personliga identitetens värdighet.

Ridning och umgänget med hästen upplevs som en meningsskapande handling som är värdefull alldeles i sin egen rätt. Att få utföra sådana handlingar är omistligt för upplevelser av välbefinnande och livskvalitet. Ryttarna, som i projektet, har upplevt ridandet för ridandets egen skull, för njutningen och för samspelet med hästen, har dessutom stimulerats att komma vidare både i sina egna rehabiliteringsmål och i sina rid- och hästkunskaper. Denna mänskliga strävan, att ständigt komma vidare, att tänja på sina gränser, är en viktig förutsättning för ett gott liv.

Tillbaka till Andra användningar »

Hästen som terapeutiskt verktyg

Vill du veta mest om hästen som terapeutiskt verktyg- om ridterapi? Klicka på länken nedan:

Slutrapport från forskningsprojektet: Hästen som terapeutiskt verktyg - om ridterapi, välbefinnande och livskvalitet (öppnas i nytt fönster som pdf)

Tillbaka till Andra användningar »