Olika yrken inom hästnäringen

De vanligaste yrkena inom hästnäringen är ridlärare, uppfödare, lantbrukare och hästskötare. Det visar en rapport från Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS).

Hästuppfödare är ett av många olika yrken inom hästnäringen. Foto: Carin Wrange

Inom hästnäringen finns 11 000 direkta helårsarbeten. Det framgår av rapporten Arbetsmarknad och yrken inom svensk hästnäring som publicerades i februari 2011.

Det innebär att antalet helårsbeten har ökat med tio procent sedan 2004 då den senast undersökningen som gjordes av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) publicerades. Dock har olika metoder använts i studierna.

 - I den tidigare undersökningen kom SLU fram till att antalet helårsarbeten var 10 000. Att vi ser ökning känns väldigt bra och detta stämmer väl överens med Jordbruksverkets nya hästräkning som visar att antalet hästar ökar, säger Stefan Johanson, vd för HNS.

I nuvarande arbetsmarknadsstudie har HNS tagit hjälp av hästorganisationerna.

Bland dessa uppgiftslämnare toppar Svensk Travsport, Svenska Ridsportförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) listan över organisationer som rapporterat flest helårsarbeten inom sin sektor.

Vanligaste yrken inom hästnäringen

Ridlärare: 1 515 helårsarbeten
Uppfödare: 1 200 helårsarbeten
Lantbrukare: 1 200 helårsarbeten
Hästskötare: 1 175 helårsarbeten

Hästnäringens arbetsmarknad

Tidigare studier och rapporter visar att centrala register hos myndigheter, vetenskapliga studier samt regionala och lokala kartläggningar av företagande inom hästnäringen inte fullt ut kan bidra till en bild av yrkenas omfattning på riksnivå.

I dialog med hästnäringens organisationer framkom att alla tycker att detta är viktig fråga, men att många har svårt att se hur de kan komma vidare själva. I samband med HYN:s medlemsmöte våren 2010 i Ypäjä framkom en stor samsyn och vilja att samverka för att få fram jämförbar statistik, och även Hästnäringens Representationsråd har uttalat stöttat projektet.

Val av metod i projektet var inledningsvis den stora frågan. Det finns naturligtvis argument för olika metoder: enkäter, intervjuer, befintlig statistik hos organisationer, myndigheter, m.fl., etc. Tid och andra resurser är avgörande för valet.

Styrgruppen valde till sist att utgå från att det är inom hästnäringens organisationer den bästa kunskapen finns. Centralt placerade personer med kunskaper om förhållandena ute i respektive verksamhet har med stöd av befintlig statistik sammanställt och gjort skattningar av antal helårsarbeten inom olika yrkeskategorier under projektledarens överinsyn.

Behövs mer fakta om hästnäringen

Uppdraget att sammanställa faktaunderlag för arbetsmarknad och utbildningar inom hästnäringen har kunnat lösas till stora delar, men inte fullständigt. HNS och HYN uttryckte även behov av att kunna få fram underlag om hästnäringen som helhet.

För att göra det har de kombinerat metoden med direkta uppskattningar av helårsarbeten, med undersökningar som utgår från ekonomiska omsättningar och skattar helårsarbeten utifrån det. Här finns problem ur ett vetenskapligt perspektiv. Emellertid gör inte denna rapport anspråk på detta, utan ska ses som en sammanställning från olika källor.

Näringen sysselsätter 25 000

Resultat redovisas för uppgiftslämnare, yrkeskategorier respektive verksamhetsområde över hela hästnäringen. Här redovisas bland annat för Svensk Travsport ca 2800 helårsarbeten, Svensk Galopp ca 200, Svenska Ridsportförbundet ca 1900 och Islandshästförbundet ca 500 helårsarbeten.

När det gäller vilken typ av anställningar (helårsarbeten) finns cirka 1500 ridlärare/ridinstruktörer, 1200 hästskötare, 900 tränare inom trav, galopp och islandshäst, och knappt 400 tränare inom ridsporten.

Totalt har det sammanställts ca 11 000 helårsarbeten inom hästnäringen, men det är sammantaget en bra bit över 25 000 personer som ingår.
Detta resultat indikerar en nivå något över tidigare studier när det gäller totala antalet direkta helårsarbeten inom hästnäringen.

Rapporten ska ses som ett inledande arbete som bör åtföljas av en mer strategisk och kontinuerlig process. Genom att etablera och vidmakthålla samverkan mellan olika förbund och vissa andra dominerande aktörer är det möjligt att över tid skapa en mer detaljerad och sammanställd kunskap till gagn för hästnäringen som helhet.

Sysselsättning inom hästnäringen

Du kan få veta mest om sysselsättning inom hästnäringen genom att följa denna länk: