Spridning av gödsel

Många hästar finns på gårdar som producerar eget foder och gödseln kan då spridas på egen åkermark. Andra hästar äter inköpt foder, där gården som levererar fodret kan ta gödsel i retur.

Foder kan också köpas in från en gård medan gödseln återförs till annan åkermark än den som producerade fodret. Om gödseln inte återförs till åkermarken bryts kretsloppet.

Hästgödsel bör återföras till åkermarken för att inte näringsämnen ska förloras. Foto: Carin Wrange

Spridning av hästgödsel, så kallad fastgödsel, görs med hjälp av en spridare som  dras av en traktor. Det är viktigt att ställa in spridaren så det blir rätt giva. Det är också viktigt att gödseln sönderdelas ordentligt vid spridningen så att det inte bildas kokor och att spridningen blir någorlunda jämn.

Växterna kan endast i mycket liten omfattning kompensera för ojämn spridning eftersom växterna bara kan ta upp näring från den närmaste omgivningen.

Den spridartyp som passar bäst för hästgödsel är fastgödselspridare med bottenmatta, men även andra typer av spridare kan användas.

Viktigt finfördela gödseln vid spridning på vall

Hästgödsel sprids lämpligen i givor om 20-30 ton per hektar. Det är viktigt att gödseln fördelas över hela den tillgängliga spridningsarealen så att inte samma fält gödslas varje år. Då blir fosforstillförseln för stor på vissa skiften och för liten på andra.

Ofta är det enklast att sprida och plöja ner hästgödseln relativt sent på hösten inför sådd av spannmål nästkommande vår. Då hinner en del av det organiska materialet i gödseln brytas ned under vinterhalvåret för att bättra komma grödan till godo under nästa säsong. Snabb nedbrukning minskar ammoniakavgången. Ingen ammoniak avgår efter det att gödseln brukats ned i marken.

Om gödseln är väl komposterad kan den också spridas på våren före vårsådd eller på hösten före höstsådd av till exempel oljeväxter.

Gödseln kan också spridas på växande gröda, till exempel vall, men då ställs stora krav på att den finfördelas väl vid spridningen. Gödsel som kommer med i ensilageskörden kan annars ge problem med foderhygienen.

Syftet med reglerna kring spridning av gödsel är att skapa förutsättningar för att växtnäringsämnena ska utnyttjas på ett bra sätt. Det görs genom att anpassa givan till grödans behov, sprida gödseln under tider på året då grödan kan ta upp växtnäringen och använda teknik som begränsar ammoniakavgången.

Stallgödsel får inte spridas i ängs- eller betesmarker om värdefulla natur-och kulturvärden, till exempel känslig flora, kan ta skada av spridningen.

Läs mer om gödsel och dess hantering i Hästgödsel - en naturlig resurs, broschyr från Jordbruksverket 2013.

Vad gäller vid spridning av gödsel?

  • Gödsel bör inte spridas på frusen eller snötäckt mark.
  • Gödsel bör inte spridas på vattenmättad eller översvämmad mark.
  • Gödsel bör främst spridas när så stor del som möjligt av näringsämnena kan tas upp av gräset eller grödan. Det innebär att gödsel bör spridas främst på våren eller sommaren.
  • Hästgödsel och gödsel med mycket strömedel i kan även spridas under hösten, men bör då myllas eller plöjas ned i marken för att minska risken för näringsläckage.

Veta mer:

Olika tekniker för att sprida fastgödsel

För att sprida fastgödsel finns på marknaden flera olika typer av spridare. Vilka krav som ställs på gödselspridaren varierar beroende på gödselns egenskaper och till vilken eller vilka grödor gödseln ska spridas.

Det är viktigt att det går att ställa in spridaren så att det blir rätt giva. Det är också viktigt att gödseln sönderdelas ordentligt vid spridningen så att det inte bildas kokor och att spridningen blir någorlunda jämn. Växterna kan endast i mycket liten omfattning kompensera för ojämn spridning eftersom växterna bara kan ta upp näring från den närmaste omgivningen.

Spridning av komposterad hästgödsel. Foto: Carin Wrange

För att minska risken för ojämn spridning är det viktigt att fördela gödseln jämnt på spridaren vid lastning.
När gödseln sprids på fältet är det lämpligt att körhastigheten är lägre när spridningen påbörjas och när gödseln börjar ta slut på spridaren. Detta för att kompensera att gödselspridaren sprider glesare i början och i slutet.

Den spridartyp som passar bäst för hästgödsel är fastgödselspridare med bottenmatta.

På de flesta någorlunda moderna spridare är bottenmattan hydrauliskt driven, vilket gör att man kan variera mattans hastighet under körning och på så sätt få en jämnare utmatning. Enstaka nya spridare kan också vara utrustade med ett reglersystem som sköter detta automatiskt.

Spridare med skruvutmatning passar bäst för kletigare gödsel, men går också att använda till fastgödsel. Det förutsätter att torv eller spån använts som strömedel eller att gödseln är väl komposterad.

De enklaste spridaraggregaten har en eller två liggande valsar som sönderdelar och sprider gödseln i ett steg. Kombivagnen med en liggande vals kan vara tillräcklig när gödseln är lätt att finfördela. Liggande valsar ger en begränsad arbetsbredd på 2-3 meter, vilket innebär förhållandevis låg spridningskapacitet och stor andel körspår.

Stående valsar ger en något större arbetsbredd, normalt cirka  4-6 meter. Det ökar spridningskapaciteten och ger färre körspår. Därmed minskar risken för packnings- och körskador. De större spridarna av denna typ med två kraftiga, svagt framåtlutande valsar har visat mycket god förmåga att sönderdela och sprida även hårt packad och strörik gödsel.

Det finns även spridaraggregat som sönderdelar och sprider gödseln i två steg, så kallade tvåstegsspridare. Tvåstegsspridarna har bättre förmåga att sönderdela gödseln, större arbetsbredd och ofta också jämnare spridningsbild än i de traditionella enstegsspridarna. Arbetsbredden för en tvåstegsspridare kan i gynnsamma fall vara 12-16 meter, vilket innebär att de också lämpar sig väl för spridning i växande gröda.

Källa/text: Hästgödsel - en naturlig resurs, broschyr 2013 från Jordbruksverket, författad av Johan Malgeryd och Teresia Persson.