Risk för resistenta spolmaskar

Spolmaskar ser genetiskt likadana ut världen över. Det innebär att resistens mot avmaskningsmedel kan spridas snabbt.
– Det ringer varningsklockor, säger Johan Höglund, professor i parasitologi vid SLU.

Spolmask är den vanligaste parasiten hos föl och ettåringar världen över. Masken lever i tunntarmen och producerar rikligt med ägg.
Vid en infektion kan fölet tappa aptiten, växa dåligt och få raggig hårrem. I allvarliga fall orsakar masken kolik, förstoppning, lunginflammation och död.

Under de senaste tio åren har masken utvecklat resistens mot flera avmaskningsmedel, men man vet fortfarande inte varför. Ett första steg mot att hitta lösningen på gåtan är att kartlägga spolmaskens genetiska kod.

Globalt inavlad

I en ny norsk-svensk studie har forskarna därför undersökt maskar från Sverige, Norge, USA, Brasilien och Tyskland på gennivå.

– Vi blev rätt förvånade, eftersom vi inte såg något mönster som tydde på att spolmaskar från olika länder hade nedärvda olikheter beroende på varifrån de kom, säger Johan Höglund, professor i parasitologi vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).

Troligtvis beror detta på att smittade hästar flyttas runt i hög grad. Vid sidan om människan är hästen ett av de djur som reser mest och äggen får goda spridningsmöjligheter. Spolmaskägg är dessutom mycket motståndskraftiga och överlever flera år på beten.

– Man likna det vid att spolmasken är globalt kraftigt inavlad, säger Johan Höglund.

Risk för resistens

Mest förvånande var att även de isländska maskarna var så gott som identiska med maskar från övriga länder. Islandshästar har ju varit isolerade och skyddats från inblandning av andra hästar i drygt 1 000 år.
– Det är lite märkligt, vi kan inte riktigt förklara det.

Spolmasken ser alltså nästan likadan ut överallt – och inte ens olika kontinenter utgör barriärer för den.

– Det gör att det ringer varningsklockor. Den identiska strukturen innebär att det är öppna spjäll mellan maskpopulationerna. I händelse av resistens så kan det sprida sig väldigt snabbt från ett land till nästa säger Johan Höglund.

Få medel kvar

Och resistens har redan dykt upp mot flera avmaskningsmedel. Det gör att det bara finns två typer av medel kvar som fungerar, fenbendazol (Axilur), samt pyrantel (Banmith).

– Det fina i kråksången är att vår studie visar att Axilur fungerar till 100 procent. Å andra sidan är det som att skjuta mot ett rörligt mål, det kan ändras från i dag till i morgon.

Nu gäller det därför att ta reda på exakt vad det är som orsakar resistens, vad som gör att ett avmaskningsmedel slutar att bita.

– Det är grundläggande forskning, men av stor vikt. Vi måste hitta genetiska markörer för resistens. En möjlighet är att resistensen beror på mutationer som gör att maskmedlet inte kan fästa hos masken, men det kan även bero på förändringar i de enzymsystem som transporterar avmaskningsmedlen på cellnivå. Innan vi vet mer om den bakomliggande mekanismerna är det svårt att uttala sig, säger Johan Höglund.

Avmaska på rätt sätt

För den enskilde hästägaren och uppfödaren är det samma gamla råd som vanligt som gäller: Överanvänd inte avmaskningsmedel och dosera rätt.

– Men i problembesättningar bör man ändå avmaska blint mot spolmask. På en vecka kan ett föl gå från att ha noll ägg i avföringen till flera tusen, missar man det så kontaminerar man alla paddockar och betesmarker för flera år framöver, varnar Johan Höglund.

Av samma anledning råder han också större uppfödare att avmaska alla föl individuellt vid åtta veckors ålder, och inte vänta för att ta flera föl vid samma tillfälle.

Risk för resistenta spolmaskar

Läs mer om forskningsprojekt kring spolmask hos häst

Projekt: Gastrointestinale nematoder hos hest. Anthelmintikaresistens og kartlegging av kontrolltiltak mot parasittinfeksjoner. Forskare: Johan Höglund och Eva Tydén, SLU  2014-02-13