Utvecklat protokoll kan ge ökad hästvälfärd

För att mäta god hästvälfärd krävs mer än specifika mått i hästboxar och stallets takhöjd. SLU-forskaren Sofie Viksten har utvecklat ett protokoll som, jämfört med nuvarande kontroller, ger en bättre helhetsbild av hästars välfärd.
 
- Genom forskningen har jag utvecklat ett bedömningsprotokoll om hästvälfärd som jag hoppas kan komma till praktisk användning ute i stallarna. Tanken är också att  resultaten från mätningarna ska återkopplas till hästägarna. Många av dem saknar tillräcklig kunskap för att ta hand om en häst på bästa sätt, säger hon.

Hur det ser ut i hagarna är en av många faktorer som mäts i Sofie Vikstens protokoll. Foto: Sofie Viksten

Det var under sitt tidigare arbete som djurskyddsinspektör i Stockholms län som Sofie Viksten såg behovet av att kunna mäta missförhållanden ute i stallarna, inte minst hästarnas mentala hälsa.
De protokoll hon då använde registrerade främst hur stallbyggnaden var utformad; om boxarna var tillräckligt stora, om takhöjden var enligt reglerna samt om hästarna fick daglig utevistelse.

- Det var inte tillräckligt för att garantera en bra välfärd utan mätte bara om minimikraven i lagstiftningen följdes. Jag ville göra mer, bland annat kontrollera hästarnas hull mer noggrant. Om de visade tecken från olämpliga tränings- eller hanteringsmetoder samt om de uppvisade några beteendestörningar. Jag ville också kontrollera vilka utfodringsregimer som användes.
Grunden för bedömningen av hästarnas välfärd har Sofie Viksten hämtat från principer och kriterier som finns i Welfare Quality®, ett kontrollprogram som utvecklades i början av 2000-talet för lantbrukets djur.  

Ambitiöst protokoll minskades ned

Stallinredningens utförande och slitage registreras i välfärdsprotokollet. Foto: Sofie Viksten

I början av studien samlade Sofie Viksten ihop ett stort antal potentiella mätmetoder för registrering av hästvälfärd. Bland annat fanns tankar om att registrera negativa effekter  från  såväl träning som tävling med hästar.
Den målsättningen visade sig omöjlig att hinna med inom projektets ramar och antalet mätmetoder minskades ned efter diskussioner med experter inom respektive område. Fyra grundprinciper utgör stommen i mätningarna: foder, stallmiljö, hälsa och beteende.

Det bedömningsprotokoll hon utvecklat och använt inom sin forskning benämns HWAP, horse welfare assessment protocol. Den första pilotstudien på 44 hästar visade att protokollet fungerade bra och beskriver det faktiska tillståndet.

- Jag gick sedan vidare och mätte 497 hästar i 26 olika stall, flera av dem var ridskolor. Alla mätningar påbörjades tidigt på morgonen för att kunna mäta luftkvaliteten när hästarna stått inne på natten. Jag studerade också hästarnas hull, förekomst av sår eller skador, beteende inne i boxen samt skaderisker på drivvägar och i inredningen i stallen. Jag registrerade även eventuell hälta hos varje häst när ägarna sprang med dem i trav.

Hästägarna kan söka mätresultat

Även om stallinredningen är helt ny och modern är den kanske inte helt optimal för hästen. Här exempel på en box där hästen kan få svårt att finna ro vid utfodring. Foto: Sofie Viksten

Alla registrerade uppgifter finns lagrade i en databas och hästägarna kan själva se resultaten från välfärdsbedömningarna. Sofie Viksten tycker det är viktigt att resultaten från mätningarna kommer till användning och att det kan resultera i förändringar för hästens välfärd. En av artiklarna i hennes avhandling handlar just om det, hur resultatet tas emot och vad som sedan händer.

- Glädjande nog har redan organisationer inom hästnäringen, till exempel Svensk Travsport tagit med delar av protokollet i sitt välfärdsprogram Travarhälsan. Även Svenska Ridsportförbundet har visat intresse för att använda det.

Sofie Vikstens förhoppning är att HWAP-protokollet kan delvis ersätta och komplettera det som nu används av djurskyddsinspektörer. Hon ser också att protokollet är ett levande dokument som regelbundet behöver uppdateras med aktuell forskning.

Forskningsprojekt: Improving horse welfare through assessment and feedback - Sofie Vikstens doktorsavhandling på institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU 2016.

Utökat protokoll för hästvälfärd

Hästvälfärd är ett mångfacetterat koncept som omfattar både mentala och fysiska aspekter. I den här avhandlingen används ett helhetsperspektiv till att bedöma hästvälfärd med Welfare Quality’s® (WQ®) principer och kriterier som utgångspunkt.

Målet med avhandlingen var att utveckla ett bedömningsprotokoll för hästvälfärd i linje med WQ® och att utveckla ett system för att återkoppla resultaten från bedömningarna till hästägarna.

I den första studien genomfördes en omfattande litteraturstudie av befintliga mätmetoder av hästvälfärd vilket resulterade i en lång lista med potentiella mätmetoder att inkludera i protokollet. Efter ett flertal diskussioner med nationella och internationella experter inom relevanta områden kortades listan med mätmetoder ned och sammanfattades i ett bedömningsprotokoll för hästvälfärd: horse welfare assessment protocol (HWAP). I en pilotstudie påvisades det att protokollet utgör en stabil grund för att övervaka hästvälfärd, har hög repeterbarhet och är praktisk tillämpbart under fältförhållanden.

Den andra studien jämförde en uppdaterad version av HWAP med det offentliga protokoll (OP) som används vid offentlig svensk djurskyddskontroll. Resultaten indikerade att den högre detaljrikedomen och större antalet djurbaserade mått i HWAP möjliggjorde en mer utförlig bedömning av de individuella djurens faktiska välfärd än OP.

Återkoppling till hästägare

Den tredje studien använde ett frågeformulär för att undersöka svenska hästägares beslutsfattning kring hästvälfärd och vilka preferenser de hade gällande återkoppling från välfärdsbedömningar. Resultaten påvisade ett behov av systematisk välfärdsbedömning som kan förse hästägare med solid kunskap och vetenskapligt grundade råd inom olika områden. Resultaten från studien och feedback från de stall som deltog i studierna i avhandlingen användes till att utveckla en databas där hästägare kan få tillgång till sina resultat från välfärdsbedömningar online.

Den fjärde och sista studien utvärderade hur olika mängder feedback från bedömningar (med HWAP) påverkade faktiska ändringar i hästvälfärden. Resultaten visade att ett sexmånadersintervall mellan bedömningar troligtvis är otillräckligt för att betydande förändringar ska synas. Studien indikerade att utbildningsnivån hos den som är huvudansvarig för hästarna (t.ex. stallchefen) inte verkar ha något samband med förändringar i den faktiska hästvälfärden efter feedback.

Avhandlingen utgör en stabil grund för att bedöma hästvälfärd och att förse hästägare med återkoppling från bedömningar. Den ger också en inblick i det komplicerade ämnet med att förändra hästägares beteenden, vilket mäts indirekt genom hästvälfärdsbedömningar.

Utökat protokoll för hästvälfärd

Forskningsprojekt: Improving horse welfare through assessment and feedback - Sofie Vikstens doktorsavhandling på institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU 2016.