Operation av häst - så kan det gå till

För hästägare är operationssalen en sluten värld där de sällan har möjlighet att följa ingreppet på hästen. Detta beror bland annat på de mycket strikta hygienkrav som ställs vid operationer. Alla kirurgiska ingrepp kan i värsta fall medföra infektioner vilket man till varje pris vill undvika.

HästSverige ger dig en inblick i vad som händer inför, under och efter en operation. Texten och bilderna skildrar hur det kan gå till en vanlig dag på Universitetsdjursjukhuset (UDS) vid SLU i Uppsala. Bilderna är tagna på den gamla hästkliniken, byggd på 1970-talet, som UDS nu flyttar ifrån.

Inom modern veterinärmedicin är operation av häst vanligt för att behandla skador, sjukdomar samt för att ställa vissa diagnoser. I de flesta fall sövs hästen vid ingreppet men det förekommer även att hästar opereras stående (vakna) med sedering (lugnande), lokalbedövning och smärtlindring.

Artroskopi (titthålskirurgi i leder) är det vanligaste ingreppet på de flesta hästkliniker som utför operationer. Artroskopi görs bland annat för att ta bort lösa benbitar, rensa ledytor där det utvecklats artros eller för att kunna ställa en diagnos om skada.

Att söva en häst är inte helt riskfritt då den tunga kroppen kan ta skada om den ligger under lång tid. Genom ny forskning vid bland annat SLU, har metoderna att hålla häst sövd och därefter klara uppvakningen förbättrats radikalt de senaste åren. Exempel på det är att hästen tillförs gasen kvävemonoxid vilket förbättrar allmäntillståndet efter utfört ingrepp.
Läs mer om forskningen kring sövda hästar.

Vid planerad operation (inte akut):

Oftast anländer hästen till kliniken dagen innan för att acklimatisera sig vid miljön vilket ger en bättre och säkrare narkos. Hästen utfodras på kvällen men får därefter inget foder på morgonen innan operationen.

På morgonen undersöks hästens status vad gäller hjärta, andning, temperatur och allmäntillstånd.

Här har hästen hämtats från boxen och ska förberedas inför operation.

Kanyler sätts på plats innan hästen leds in i slussen till operationssalen.

Hästen får ett lugnande medel (sederas).

Hästens leds därefter in i en särskild spilta med flyttbar vägg där "sövningsvätskan" ges.

Hästen somnar (sjunker ihop) på några sekunder och flyttas sedan via travers i taket till ett operationsbord som går på hjul.

Hästen placeras i detta fall liggande på rygg och stöttas på bägge sidor av kuddar med mera för att undvika skador på bland annat muskler.

Hästen ligger nu på plats på operationsbordet och rullas fram till plats där den ska rakas och rengöras innan operationen inleds.

I slussen förbereds hästen för det operativa ingreppet. Området rakas och rentvättas (skrubbas och tvättas) i flera omgångar.

Mycket god hygien är av stor vikt för att inga onödiga infektioner ska tillstöta i samband med operationer och eftervård.

Hästen är strax klar för att rullas in i operationssalen.

Hästen har nu rullats in i operationssalen. Den steriltvättas och "dukas in" i sterila material och all nödvändig utrustning ställs fram.

Den sövda hästen har kontinuerlig övervakning vad gäller hjärtfrekvens, andning med mera.

All närvarande personal bär sterila kläder, huvudskydd, munskydd, skor och handskar. Vid större ingrepp är det ofta två kirurger som arbetar.

Kirurgen anländer sist in i lokalen och kläs på enligt speciella rutiner för att hålla strikt hygien.

Numera används enbart engångsmaterial vid operationer, utom när det gäller instrument av metall som sterilbehandlas (autoklaveras) mellan varje tillfälle.

Vid artroskopi (titthålskirurgi i led) behöver kirurgen enbart göra 1-2 mindre hål för att kunna gå in med olika instrument samt kameran som visar hur det ser ut i området som undersöks.

Genom artroskopitekniken kan kirurgen se tillståndet inne i leden samt även rensa bort skadat brosk eller lösa benbitar.
Det arbetet görs med skalpell eller tång som manövreras via ett instrument som styrs av kirurgen.

Arbetet med titthålskirurgi kräver lång träning och förmåga att tänka tredimensionellt för att kunna göra ingreppen rätt.

Efter avslutad operation sys såröppningarna ihop och man lägger ett sterilt bandage som skydd.

Hästen förbereds nu för uppvakning. Bland annat ges smärtstillande medel för att bättra på allmäntillståndet och undvika att hästen blir orolig på grund av smärta.

Hästen rullas nu ut från operationssalen så snart den har börjat andas på egen hand.

Den ska strax flyttas över till uppvaket. I en madrasserad box ska den klara av att resa sig på egen hand.

Med hjälp av en travers fäst i taket lyfts hästen av operationsbordet och placeras på mjuka mattor i uppvakningsboxen.

Även väggarna i uppvakningsboxen är madrasserade för att minska risken för skador om hästen har svårt att hålla balansen.

Under själva uppvakningsfasen hålls dörrarna stängda, men personal har möjlighet att övervaka hästen via små fönster.

De flesta hästar klarar själva av att resa sig efter 30-40 minuter i uppvakningsboxen. Vissa hästar kan dock bli liggande betydligt längre tid och kan behöva hjälp med att komma upp på benen igen.

I sällsynta fall, särskilt efter långa operationer, förekommer det att hästen skadar sig under uppvaket, när den ska resa sig efter att ha varit sövd

Operation vid akut skada eller sjukdom

Akuta operationer görs enligt samma principer som planerad åtgärd, men är oftast mer personalintensiva på grund av tidsfaktorn; att försöka rädda hästens liv (gäller främst vid buköppningar vid kolik av olika slag).

En buköppning är en större operation, och det är viktigt att känna till att den är förenad med vissa komplikationsrisker. En kolikhäst med tarmvred kan till exempel ha störd blodcirkulation, och ibland ha svårt att klara narkosen.

Andra typer av akuta operationer är vid frakturer. Det är god prognos på frakturer på huvudets ben, och vissa frakturer vid kotan eller vid armbågen. Frakturer av större ben i kroppen, till exempel skankbenet är sällan möjliga att åtgärda vid en operation och leder oftast till avlivning.

Omfattande sårskador är exempel på akuta skador där operation kan behövas bland annat för att rengöra sårskador och få till en bra läkning.

Exempel på operationer som utförs vid en hästklinik:

  • Lösa benbitar ( görs med artroskopi)
  • Rensning av skadat ledbrosk (görs med artroskopi)
  • Kolik (görs med buköppning)
  • Urinsten (görs med buköppning)
  • Kastration (görs med allmän kirurgi)
  • Sårskador (görs med allmän kirurgi)
  • Frakturer (görs med allmän kirurgi samt skruvar och plattor)
  • Ögonskador
  • Tumörer på äggstockar (laparoskopi, titthålskirurgi i bukhålan)
  • Tänder

Se film hur en operation av häst kan gå till. Inspelad på hästkliniken vid Universitetsdjursjukhuset, SLU i Uppsala.

Operation av häst - olika studier

Vid SLU har gjorts ett antal studentarbeten med anknytning till sövning av häst vid operation.