Olika typer av sår

Yttre, öppna skador i hud eller slemhinna kallas för sår. Hudsår kan vara av många olika slag, från de allra ytligaste skrap- eller skrubbsår, som bara omfattar en del av överhuden, till djupare sår som går ner till underhuden eller till och med djupare än så.

Beroende på hur såret uppkommit och hur skadan ser ut talar man om olika typer av sår, som man också får behandla på olika sätt. De vanligaste typerna är skärsår, sticksår, krossår, slitsår och bitsår och kombinationer av dessa.

Sårficka i underhuden

En annan typ av komplikation som man ofta ser hos häst är när överhuden slits loss från underlaget och en stor ficka bildas i underhuden. Så kan ske bland annat vid sparkskador, då såröppningen kan vara liten efter en brodd, men själva sårhålan kan vara mycket stor.

Vävnadsskadan kan ha varierande omfattning och utseende. Ett skärsår har ofta jämna kanter och inte så stor sårhåla, ett sticksår kan ha en fin kanal som går djupt och där den yttre öppningen kan vara svår att hitta. Krossår, slitsår och bitsår har ofta ojämna, sönderslitna sårkanter och skador i omkringliggande vävnader, till exempler muskler.

Alltid bakterier i sår

Alla sår innehåller bakterier, vilka dock inte nödvändigtvis behöver avdödas. Kliniska symtom från sår ökar med antalet bakterier i såret och tiden de befunnit sig där.

Huruvida såret är förorenat, har riklig tillväxt av bakterier (koloniserat) eller är infekterat avgör hur mycket symtom som ses. Även hur mycket vävnad som är skadad och hur blodförsörjningen fungerar har betydelse för om en infektion kommer att uppstå i ett sår eller inte.

Förorenade sår

Akuta, traumatiska sår räknas som förorenade (kontaminerade) de första cirka sex timmarna efter att hästen fått såret. Även kroniska sår kan vara kontaminerade och då finns en hudflora av bakterier på sårytan vid en eventuell odling.

6-8 timmar efter trauma räknas akuta sår som koloniserade, vilket innebär att det finns mikroorganismer som börjat föröka sig, men de orsakar ännu ingen skada och läkningen är inte försämrad.

Olika typer av sår kräver olika behandling

Behandlingssätt och komplikationsrisker skiljer sig mellan olika sårtyper. Ett skärsår lämpar sig exempelvis oftast bra att sy ("suturera"). Ett sticksår är inte aktuellt att sy, men måste behandlas med tanke på risken för infektioner med till exempel stelkrampsbakterier långt inne i stickkanalen.

Platsen för skadan spelar roll

Platsen för skadan spelar roll för hur den skall tas om hand. Förutom närheten till leder och senskidor gäller att man skall ha någorlunda kunskaper om hästens anatomi i övrigt. Skador som omfattar senor, som går in till bröst- eller bukhåla, som ligger nära ett öga eller andra känsliga organ skall alltid omhändertas av veterinär.

Förutsättningarna för sårläkning varierar mellan kroppsdelar. Vissa områden på hästens ben, till exempel hasvecket, är ofta säte för komplikationer vid sårläkning.

Ge noga akt på sårskada nära led

Om man misstänker att skadan är större än vad själva såröppningen ger vid handen måste skadan undersökas närmare av veterinär. Detsamma gäller även vid alla typer av sårskador nära leder och senskidor. Har dessa punkterats ger den följande infektionen i värsta fall helt oreparabla skador. Ibland, men inte alltid, kan man se läckage av ledvätska genom såret.

En stickkanal in till leden kan ha uppkommit med leden i en ställning och när man undersöker hästen står den på ett annat sätt. Stickkanalen täpps då till och det hela ser ut som ett litet okomplicerat sår. Plats alltså för försiktighet! Veterinären utgår ofta från att skadan är infekterad och inleder eventuellt en antibiotikabehandling  i samband med att såret sys eller inför vidare behandling på klinik.

Ökad hudbelastning på ben

En skada på ett ben där huden utsätts för stora belastningar hanteras på ett annat sätt än en nästan likadan skada på bålen eller halsen. Man kan för det första tvingas sy skadan på benet på ett annat sätt, kanske tvingas man lägga ett förband som minskar rörelserna och därmed dragningarna i såret.

Slutligen måste kanske hästen med såret på benet ställas av från arbete medan den med såret på bålen eller halsen kan arbeta vidare.

Tänk på att ett sår (även ett litet sår) som sitter vid eller nära en led kan vara mycket allvarligt. Rådgör med en veterinär om du känner dig osäker.

Läs mer:

Sårläkning

Direkt när det har blivit ett sår på hästen försöker kroppen att reparera skadan. Här beskrivs hur sårläkning går till och vad som händer vid en sårinfektion.

Sårläkning är en mycket komplicerad process, där kroppens egna reparationsmekanismer försöker återställa den skadade vävnadens struktur och funktion. Oftast kvarstår ett större eller mindre minne av såret i form av ett ärr.

Sårläkningen omfattar flera steg, som varar från timmar till flera månader. När en sårskada inträffat ser man oftast en blödning som upphör efter några minuter. Detta beror dels på att blodet levrar sig, koagulerar, dels på att blodkärlen drar ihop sig.

Inflammatoriska fasen

Den första fasen i sårläkningen kallas sårreningsfasen eller den inflammatoriska fasen, eftersom den domineras av tecknen på inflammation, det vill säga rodnad, svullnad, värme och smärta. Nu bildas sårsekret, som är en klar, relativt tunnflytande, gulfärgad vätska. Sårsekretet har en dubbel funktion, dels är det bakteriedödande, dels spolar det bort föroreningar. Under denna fas, epiteliseringen, börjar också ytliga hudceller växa in över sårytan från dess kanter. Denna fas fortgår och är aktiv genom hela läkningsprocessen.

Efter cirka 4 dagar inträder nybildningsfasen, då sårhålan fylls med en blodkärlsrik granulationsvävnad, som är en omogen vävnad med relativt dålig hållfasthet. På ytan fortsätter nybildningen av hud. Hos häst kan ibland bildas för mycket granulationsvävnad, så kallat svallkött.

Ett par veckor efter skadans uppkomst är såret inne i mognads- eller ärrvandlingsfasen. Då omvandlas granulationsvävnaden successivt till starkare, mindre kärlrik bindväv och ärrvävnaden dras ihop. Denna fas kan ta lång tid.

Det är viktigt att förstå att en skada i ett hudområde som är utsatt för stora belastningar, till exempel  vid böjning och sträckning av leder, måste ha god tid på sig för att få tillräcklig styrka och hållfasthet.

Sårinfektioner- ett viktigt problem

På huden och överallt i vår omgivning finns bakterier. De kommer in i såret när skadan uppstår, man säger att såret blir förorenat. När det gått 6-8 timmar har bakterierna börjat växa till och har även tagit sig in i vävnaderna kring såret. Man säger att såret då är infekterat. Det är viktigt att olycksfallssår blir behandlade så snart som möjligt så att infektionsstadiet inte hinner inträffa.

Sårläkningen påverkas negativt av en sårinfektion. Sårvätskan blir tillblandad med vita blodkroppar och nedbrytningsprodukter av bakterier. Det normalt ganska klara och tunnflytande sårsekretet blir grå- eller gulfärgat och tjockflytande, var har bildats.

Samtidigt svullnar såret och omkringliggande vävnader och man får en ömhet i området. Man kan även ibland känna puls i lokala artärer. Vid kraftigare påverkan uppträder lymfangit med svullnad i hela eller delar av extremiteten. Hästen blir då halt, känslig för beröring samt får hög feber.

Vissa bakterier trivs särskilt bra i miljöer med liten syretillgång, till exempel längst inne i ett sticksår. Detta gäller inte minst stelkrampsbakterien, som i den syrefattiga miljön kan växa till och bilda det nervgift (toxin) som ger stelkramp.

Läs mer: