Hur länge äter hästen?

Dagens hästar erbjuds ofta en energirik foderstat, som till stor del består av kraftfoder. Trots att hästens näringsbehov är täckt, uppfylls inte den naturliga ättiden eftersom kraftfoder konsumeras fort.

Även om hästen endast utfodras med grovfoder, som den naturligt är gjort för att äta, kan den drabbas av övervikt. Det beror på att vi idag har förbättrade metoder vid skörd och lagring av grovfoder. Resultatet blir ett grovfoder som är mycket näringsrikt.

Utfodring med ett sådant grovfoder till hästar som inte producerar eller arbetar hårt, gör att näringsbehovet täcks av en mindre mängd av detta grovfoder. Den mindre mängden gör att ättiden blir kort, vilket kan resultera i att hästen utvecklar beteendestörningar.

Kan ättiden förlängas?

Syftet med studien vid SLU var att undersöka om ättiden för grovfoder kan förlängas genom att göra det svårare för hästen att komma åt det. Dessutom genomfördes en sorteringsstudie med hackad lusern för att se om hästen sorterar ut vissa beståndsdelar i fodret.

I studien ingick nio ridhästar av olika ålder och ras uppstallade i ett kollektivstall i mellansverige. Hästarna tilldelades hösilage på tre olika sätt, på golvet, i hönät eller i höpåse. Vid varje tillfälle fick hästarna 40 minuters ättid.

Studien genomfördes som ett change-over försök, där varje försöksled pågick under tre dagar i följd med tre dagars uppehåll mellan varje. Mellan perioderna utfodrades de med hösilage och eventuellt kraftfoder i mängd som hästägaren bestämt. Under försöket registrerades olika beteenden bl.a. ”tuggar med kontakt”, ”tuggar utan kontakt”, ”rörelse” och ”kontakt med vattenhink”.

I sorteringsstudien tilldelades sju av de nio hästarna lusern hackad strå vid ett tillfälle under 20 minuter. Prover på det ännu inte konsumerade fodret togs ut efter 10 och 20 minuter och analyserades på torrsubstans, aska och VOS (Våmvätskelöslig Organisk Substans).

Stora skillnader på ätbeteende

Det var stora individuella skillnader i ätbeteende mellan hästarna. Om grovfodret tilldelades i hönät blev ättiden längre jämfört med om det tilldelades på golvet. I hönät äter dock hästen i en onaturlig ställning jämfört med om den äter från marken.

Under de första 10 minuterna av sorteringsstudien sjönk ask- och VOS-innehållet i det lämnade fodret, vilket tyder på att de valde att konsumera foderdelar med högre ask- och VOS-innehåll först. Efter 20 minuter var dock värdena jämförbara med ursprungliga foderprovet.

Slutsatsen är att både hönät och höpåse förlänger ättiden i jämförelse med utfodring på golvet, men hönät var mer effektivt i detta avseende. Hästarna i studien verkade också sortera ut och konsumera det mest smältbara och energirika delarna av fodret först.

Mätning av hästars ättider av grovfoder i en aktiv grupphästhållning - examensarbete av Sabina Erikstedt och Malin Ronell, hippologprogrammet, SLU 2016

Utfodring av hästar i Sverige 2011 examensarbete av Camilla Nyman, SLU 2014

Ätttider i olika system att tillföra hästar grovfoder. Examensarbete av Michaela Lindbäck, agronomprogrammet, SLU, 2011

Begränsning av äthastighet och foderkonsumtion genom att försvåra hästens intag av grovfoder. Examensarbete av Veronica Abrahamsson, agronomprogrammet, SLU, 2012

Utfodring i finmaskiga hönät - hästens ättid och skötarens arbetsmiljö, Examensarbete av Lina Karlsson Budde, Emelie Kjell och Marie Ryman, hippologprogrammet, SLU, 2013.

Möjligt begränsa hästens äthastighet?

Utfodringen av dagens tamhästar tillmötesgår allt för sällan hästens behov av långa ättider och korta uppehåll mellan de olika ätperioderna.

Många hästar som får tillräckligt långa ättider ges ofta fri tillgång på grovfoder, vilket istället kan resultera i att hästarna hamnar i en positiv energibalans och risken för att utveckla fetma ökar.

Syftet med den här studien har därför varit att klargöra, och få underlag för rekommendationer kring hur hästens ättid, foderkonsumtion och ätbeteende påverkas då tillgängligheten till grovfodret försvåras med hjälp av småmaskiga hönät och grovfoderhäckar med trådgaller (”Matreducerare™”).

I studien användes åtta individuellt uppstallade valacker, tre varmblodiga travhästar och fem ridhästar av halvblodstyp, med en genomsnittlig ålder på 14 år.

Fick grovfoder på tre olika sätt

Studien utfördes som ett changeover försök, där varje häst genomgick tre olika behandlingar, utfodring i hönät, i matreducerare och direkt på golvet. Innan försöket påbörjades fick hästarna vänja sig vid fri tillgång på grovfoder under två veckors tid. Därefter delades hästarna slumpmässigt in i tre grupper.

Varje behandlingsperiod inleddes sedan med sju dagars tillvänjning för det aktuella försöksledet. Därefter mättes äthastighet under tre dagar och ätbeteendet studerades följt av mätning av foderkonsumtionen i tre dygn.

Åt snabbast när fodret låg på golv

Äthastigheten skiljde sig signifikant åt mellan de olika behandlingarna, 0,20, 0,48 respektive 0,86 kg ts (torrsubstans) per 40 minuter för matreducerare, hönät respektive golv. Då ett grovfoder med lägre ts-halt utfodrades i matreduceraren blev den genomsnittliga äthastigheten 0,5 kg ts/40 minuter.

En tendens till minskning i foderkonsumtion kunde ses då hästarna erbjöds grovfoder i hönät jämfört med direkt på golvet, 1,52 respektive 1,65 kg ts per 100 kg kroppsvikt. Skillnaden var dock inte signifikant.

Svårt komma åt foder av hög ts-halt

Mätningarna av foderkonsumtionen i matreduceraren avbröts då hästarna inte kom åt fodret. Slutsatserna blev att ättiden kan förlängas genom att utfodra hösilage i småmaskiga hönät och i ”Matreducerare™”. Hösilagets ts-halt kan dock vara avgörande för om hästen kommer åt fodret i tillräckligt stor utsträckning vid utfodring i ”Matreducerare™”.

En lägre ts-halt (67 procent) gör att fodret blir bättre tillgängligt än vid en högre (76 procent). Hästens foderkonsumtion verkar endast påverkas lite då hösilage utfodras i småmaskiga hönät jämfört med direkt på golvet.

Läs mer:

Begränsning av äthastighet och foderkonsumtion genom att försvåra hästens intag av grovfoder, examensarbete av Veronica Abrahamsson, agronomprogrammet, SLU, 2012