Nedsatt syn kan ge förändrat beteende

Tycker du att din häst eller ponny reagerar litet märkligt i vissa situationer? Kanske skyggar den helt plötsligt för föremål eller miljöer den inte reagerat på tidigare. Det kan vara tecken på begynnande synproblem hos hästen.

Lena Ström, är klinikveterinär och forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala. Hon har specialiserat sig på hästens ögon, både när det gäller behandling av skador samt diagnostik av synfel. På fackspråk kallas det oftalmologi och betyder läran om ögat och dess sjukdomar.

Att hästen har en bra syn är viktigt för att den ska kunna fungera normalt. Foto: Carin Wrange

Det kommer cirka 150 hästar varje år till hästklinikens ögonmottagning vid UDS (Universitetsdjursjukhuset) och Lena Ström undersöker och behandlar merparten av dem.

Hon finns även tillhands när det kommer in hästar med akuta ögonskador. I vissa fall krävs kirurgi, i andra fall kan det räcka med lokal behandling.

- Alla hästägare bör vara observanta på eventuella färgförändringar i hästens ögon eller tecken på smärta, säger Lena Ström. Problemen kan komma smygande och resultera i ett förändrat beteende. Det finns många hästar som blir missförstådda när de inte längre fungerar som tidigare.

Hästar, som har utvecklat någon form av synnedsättning, kan trots detta fungera bra i sin hemmamiljö. Där känner de sig trygga och vet hur det ser ut i stall, hagar och övriga omgivningar. Men om de flyttas till nya platser kan de reagera negativt med oro och ökad skygghet.

Undersökning av ögon bör göras vid besiktning av hästar, till exempel vid försäljning. Foto: Carin Wrange

Få praktiserande veterinärer har fördjupade kunskaper om hästens ögonsjukdomar och synfel.

Trots att kontroll av ögonen förväntas ingå i besiktning, vid till exempel försäljning, får Lena Ström ibland ta emot hästar där ögonsjukdomar inte har upptäckts.

Hon ser ett behov av ökad kunskap om ögonskador och sjukdomar inom sin egen yrkeskår även om hon poängterar att de flesta veterinärer har goda kunskaper kring handläggning av akuta skador.

Insekter kan ge ögonbesvär hos hästar. Foto: SVA

Lena Ström vill även uppmana hästägare att bli mer uppmärksamma i den dagliga vården för att i tid upptäcka om det finns någon typ av skada i ögonen.

- Titta noga på hästen varje dag. Ser den normal ut i sina ögon eller finns där irritation eller andra tecken på problem? Till exempel om hästen kniper med ett eller båda ögonen, eller om färgskiftningar eller andra avvikelser noteras. Då bör man söka hjälp för undersökning av hästen, tycker hon.

Under betesperioden är det vanligt att hästar får problem med kladdigt sekret i ögonen. Om det inträffar kan man göra rent ögat med koksaltlösning men veterinär bör tillkallas för undersökning om man inte snabbt ser en förbättring.

Kardborrar bör rensas bort från hästhagar, de kan orsaka skador. Foto: Carin Wrange

På många hästbeten växer också kardborrar vars taggiga bollar kan orsaka skador i hästögon.

Lena Ström får varje sommar och höst ta emot patienter som lyckats få in vassa växtdelar från just kardborrar.

Rensa bort dem ur hagen är hennes råd.

Om en ögonskada upptäcks i god tid finns det bra behandlingar och kirurgiska ingrepp att tillgå. Om man däremot alltför sent söker vård kan det i värsta fall bli aktuellt att operera bort ett öga.

Att en häst förlorar ett öga behöver dock inte betyda slutet på dess karriär som fungerande häst. Det finns många exempel på hästar som tävlar framgångsrikt med bara ett öga.

Det är inte helt lätt att undersöka om hästen har nedsatt syn. Att en häst blir onormalt lättskrämd kan vara ett tecken, men just det beteendet kan också bero på många andra faktorer.

Lena Ström, som själv är ryttare, får ofta fundera ut olika sätt för att konstatera en synnedsättning. En grundlig besiktning av ögonen med särskilda instrument är en metod. Att bygga upp en hinderbana i ridhuset för att se hästens reaktioner är en annan.

Nya metoder mäter funktioner

Inom ett forskningsprojekt på SLU har Lena också anpassat en metod som används på humansidan för att kontrollera normal funktion i synnerv och syncentrum i hjärnan efter stimulering av ögat med ljus.

- Jag tycker det är roligt med problemlösning och det kommer väl till pass i arbetet för det är ganska komplicerat att jobba inom det här området, säger hon.

Hästar är skapta med ett brett synfält som lätt kan upptäcka faror – oavsett om det sker nära eller långt bort. Ögonens placering gör att de kan se både framåt och åt sidorna. Det är bara rakt bakåt och ett mindre område rakt framför dem som är helt dolda. Därför vrider hästar ofta på huvudet för att kunna se ordentligt.

Saknas kunskap om hästens ögon

Men hur skarpt ser hästen egentligen? Är det möjligt att mäta vilka färger eller figurer som hästen har lättare att se än andra?

Kunskapen om hästens ögon och dess syn är relativt knapphändig och Lena Ström önskar att det fanns mer resurser till forskning.

Ett examensarbete på veterinärprogrammet vid SLU som nyligen presenterades har studerat om det är möjligt att registrera hästars reaktioner för olika slags mönster, en metod som under många år använts för människor för att utvärdera synskärpa och storleksbestämma en synnedsättning. I häststudien har använts ett kvadratiskt mönster med svarta och vita rutor.
Resultaten visar att metoden kan användas på häst men ytterligare studier behövs för att finjustera metodiken.

Synundersökning på häst

Ett 10-årigt varmblodssto ska undersökas vid ögonkliniken på UDS. Hästen var på kliniken för drygt ett år sedan då djurägaren hade upptäckt en grumlig grå fläck i höger öga. Då konstaterades att hästen hade utvecklat starr, troligen till följd av en tidigare inflammation.

Veterinär Lena Ström lyssnar på hästens hjärta inför undersökningen.

Djurägaren vill nu kontrollera om hästens synförmåga har försämrats ytterligare. Hon vill dessutom få besked om det har blivit synförändringar även i det vänstra ögat.

Inför undersökningen lyssnar veterinär Lena Ström på hjärta och lungor hos hästen för att kontrollera att den klarar medicinering med lugnande medel.

Hästen placeras i en trång spilta i ett separat rum på kliniken.

Lena Ström gör en inledande undersökning av hästens öga.
Den så kallade hotreflexen hos hästen testas.

Lena studerar stoets ögonreflexer, bland annat ”hotresponsen”, som visar att hästen reagerar på föremål som plötsligt dyker upp i dess närhet. Lena Ström konstaterar att hotresponsen fungerar även för det skadade ögat, vilket är positivt Det finns inga tecken på smärta kring hästens nedsatta syn på höger öga vilket är en viktig information.

Hästen får därefter sedering, det vill säga lugnande medel, som sprutas i en ven på halsen. Veterinären lägger även en lokalbedövning kring bägge ögonen för att lättare kunna göra undersökningen. Lokalbedövningen minskar även knipreflexen hos hästen.

Här syns en förtätning av ögats lins som kan bero på tidigare inflammation och som nu utvecklats till starr.
Ögat undersöks med hjälp av en spaltlampa som även innehåller ett mikroskop.

Belysningen i rummet släcks nu ner och ögonen studeras med en spaltlampa, ett instrument som dels lyser in i ögat och dels har ett inbyggt mikroskop för att förstora bilden. Ett så kallat oftalmoskop används även för att undersöka djupare strukturer.

Lena Ström studerar olika delar av ögat, bland annat linsen och ögonbotten. Hon studerar såväl vänster som höger och kan konstatera att det inte finns några tecken på starr i det vänstra ögat. Situationen för hästens syn har med andra ord inte försämrats särskilt mycket jämfört med förra året.

Ägaren rekommenderas att fortsatt ge akt på eventuell försämring beträffande hästens syn, bland annat att den grå fläcken i höger öga blir större.

Då hästens numera enbart används till avel är bedömningen att hon utan problem klarar av sin uppgift och det finns inte indikationer på att just den här typen av starr som hästen har är ärftlig. Hästen visar heller ingen smärta och det finns alltså inga skäl till att sätta in någon smärtlindring för den här patienten.

Forskning om hornhinnesår hos häst

Forskning om hästens ögon och dess sjukdomar

Hästens ögon är ett område som det hittills inte har gjorts mycket forskning kring, åtminstone inte i Sverige. Amerikanska forskare är världsledande och driver utvecklingen framåt.

Björn Ekesten är den forskare vid SLU som är mest kompetent inom ögonområdet för såväl häst som andra djurslag såsom hund och katt.

Björn är också en av forskarna inom projektet Corneal Cross Linking (CXL) - en klinisk studie för att utvärdera CXL som behandlingsmetod vid hornhinnesår hos häst som bedrivs vid SLU och Örebro universitet.

SLU-forskaren Anna Hellander Edman gör tillsammans med Lena Ström de praktiska studierna på häst medan forskningen i Örebro fokuserar på ögonsjukdomar hos människa.

- Hornhinnesår är ett vanligt sjukdomstillstånd hos häst som kan leda till bestående synnedsättning, säger Lena Ström. Vi har testat alternativa metoder att behandla sjukdomen.

Den konventionella behandlingen av hornhinnesår inkluderar oftast lokal antibiotika. Men behandlingen skapar ofta svårigheter för djurägaren och obehag för hästen då den pågår under lång tid. Samtidigt är det värdefullt att kunna hitta alternativ till antibiotika för att undvika resistensrisken.

Läs mer om forskningen HÄR.