Klimatets påverkan på hästen

Att kunna hålla hästar mer extensivt året runt efterfrågas allt mer bland hästägare. Det ger hästarna möjlighet till mycket fysisk aktivitet och social kontakt samtidigt som det kan vara ett ekonomiskt intressant alternativ.

Frågan är dock hur man kan anpassa inhysningsystem för häst i enkla byggnader med tanke på de förväntade klimatförändringarna. Mer extrema väderförhållanden som hög värme under somrarna, lägre temperatur under vintern och ökad nederbörd, kan bli en utmaning för hästarnas välbefinnande och förmåga att reglera sin kroppstemperatur.

När väljer hästen själv att söka skydd under sommarens heta dagar? Det är en av flera frågor forskarna vill undersöka inom ett pågående norsk-svenskt projekt om hur klimatet påverkar hästar. Foto: Elke Hartmann, SLU

Ett brett upplagt projekt med forskare från både Sverige och Norge, inleddes i början av 2012 för att studera hur hästar påverkas av det nordiska klimatet. Projektet finansierades av Stiftelsen Hästforskning och totalt fick forskarna anslag på 1 569 000 kronor, fördelat på tre år.

- Syftet var bland annat att studera hästars behov av skugga och skydd i sommarklimat och behov av tillskottsvärme och täcken i vinterklimat, berättar Elke Hartmann, SLU, en av forskarna inom projektet.

Ny kunskap kan ge bättre råd

Forskarna studerade olika hästraser med olika ämnesomsättning. Ökade kunskaper inom detta område kan leda fram till bättre rekommendationer till hästägare när det gäller behov av skydd mot väder och vind, mot insekter samt användning av täcken i olika situationer.

Studierna i Sveriget fokuserade på hur hästar faktiskt beter sig under ett sommarbete. Vilka behov har de av skydd mot till exempel stark sol och vad gör de när insekterna är som besvärligast? Elke Hartmann och hennes kollega, insektsforskaren Erik Blomgren från SVA, tillbringade många veckor i hästhagarna kring Jällagymnasiet utanför Uppsala för att ta reda på det.

Vad väljer hästen själv?

Hur vill hästen själv göra på betet? Inom klimatprojektet ingick många timmars studier om beteendet på betet. Foto: Elke Hartmann

Forskarna dokumenterade var hästarna föredrog att befinna sig när de gick i en rasthage eller på bete under varma och soliga dagar. Valde de att gå in i vindskyddet, under träden eller stå kvar ute på den öppna delen?

Förutom att visuellt registrera hästarnas beteenden mätte de även temperaturen på flera ställen på hästkroppen för att undersöka i vilken miljö hästarna var varmast.

Trots att studierna gjordes under två somrar då det inte var stark hetta i Sverige, visade hästarna tydligt att de valde att söka skydd för såväl insekter som sol. Läs mer om detta under Veta mer.

Under vinterperioden fokuserade studierna på effekten av att klippa hästar och vilka behov de faktiskt har av ersätta päls med täcken. Forskargruppen i Norge studerade vad hästen själv väljer när det gäller täcke eller ej på kroppen. För att ta reda på detta användes bland annat en labyrint där den ena vägen befriar hästen från täcket och den andra innebär att täcket blir kvar.

- Just hästens behov av täcken är ett angeläget ämne att forska kring då det förekommer mycket tyckande om behovet bland hästägarna, säger Kristina Dahlborn, professor i husdjurens integrativa fysiologi vid SLU, som är en av forskarna i projektet.

Vill sprida forskningsrön till många

Då hästens välfärd är en viktig målsättning för projektet har forskarna presenterat sina resultat för ett stort antal hästägare på olika håll och i olika sammanhang. Bland annat deltog några av forskarna vid Hippocampusdagen 2014 vid SLU i Uppsala.

Totalt är det fem svenska forskare och tre norska forskare samt en referensgrupp som är har varit engagerade i studierna.

Hästar söker skydd för sol och insekter

Hästar som hålls ute dygnet runt under den kalla årstiden måste ha ligghall eller annat skydd enligt gällande djurskyddsföreskrifter. Under sommaren däremot finns inga regler om skydd trots att vissa hästar själva väljer det.

Hästar kan ha svårt att värja sig mot insekter under sommarperioden. Foto: Elke Hartmann

Ny forskning vid SLU och SVA visar att vissa hästar väljer att skydda sig mot såväl värme som insekter. Resultaten från två års forskning tyder på att användning av skydd under sommaren huvudsakligen beror på insektstryck och individuella preferenser.

Därför bör man kanske erbjuda hästar skydd sommartid, särskilt vid högt insektstryck, så de själva kan välja, anser forskarna Elke Hartmann och Kristina Dahlborn, SLU.

Under juli och augusti 2012 och 2013 studerades om hästar använder skydd under sommaren när de vistas enskilt i rasthage, och hur skyddsökandet var relaterat till väder och insektförekomst.

I studien under 2012 fick åtta varmblodiga ridhästar från Jällagymnasiet i Uppsala två skydd att välja på: ett stängt skydd med tak och tre sidor täckta, och ett öppet skydd med tak och öppna sidor. Två skydd, ett stängt och dels ett öppet, var tillgängliga i två av hagarna (storlek på hagarna var 20 x 40 m).

Det stängda skyddet med tre täckta sidor var hästarnas favorit inom studien. Foto: Elke Hartmann
Det öppna skyddet användes nästan inte alls av hästarna som ingick i studien. Foto: Elke Hartmann

Fyra hästar i taget tillbringade dagen ensam i sin respektive hage under fyra försöksdagar med tillgång till skydd under två av dagarna.
Hästarnas aktivitet i rasthagen, position i förhållande till skyddet samt försvarsbeteende gentemot insekter registrerades mellan kl. 09:00 och 16:00. Rektal- och hudtemperatur mättes på morgonen, vid lunch och på eftermiddagen.

Uppgifter om vädret hämtades från en väderstation som placerats utanför rasthagarna. Insektsfällor (elektriska) och klistriga papper fanns uppsatta i skydden och utanför.

Det visade sig att fem av hästarna använde det stängda skyddet mellan en till sex timmar om dagen även om det var fyra grader varmare i det stängda skyddet än utanför. Det öppna skyddet användes nästan inte alls.

Gav skydd mot insekter

Hästarna i studien registrerades såväl dag som natt. Foto: Elke Hartmann

Ingen effekt av varken omgivningens temperatur, luftfuktighet eller solinstrålning sågs gällande användning av skydd, förmodligen på grund av måttligt varma väderförhållanden under studieperioden (i genomsnitt 20°C).

Vid ökad vindhastighet minskade sannolikheten att se hästarna inne i skyddet.
Även om insektsförekomsten var relativt låg under försöksdagarna fladdrade hästarna mindre med öronen och hade mindre hudskakningar när de vistades i det stängda skyddet, vilket tyder på att de var mindre störda av insekter.

Rektal- och hudtemperatur var inom det normala intervallet för vuxna, friska hästar, och eftersom väderförhållandena var måttligt varma och således inte påverkade hästarnas värmereglering kunde ingen effekt av vistelse i skydd ses på kroppstemperatur.

Hästarna gavs tre val

För att hitta fler ledtrådar till varför hästarna bara använde det stängda skyddet, testade forskarna åtta hästar igen under sommaren 2013, varav sex hästar var desamma som i studie sommaren innan.

I den här studien gav de hästarna tre valmöjligheter för att kunna ta reda på vad som var viktigast för hästarna; att ha ett skydd med tak och stängd baksida, bara väggarna utan tak eller en kombination av båda.

Vidare ville forskarna ta reda på om hästarna använde skydden på natten. Samma metoder som i den första studien användes, där två hästar i taget vistades en natt och följande dag (från kl. 16:00 första dagen till 16:00 dagen efter) i var sin hage.

Hästarna observerades med samma etogram (listning av beteenden) och tidsplan under dagtid som 2012 och mätte rektal- och hudtemperatur vid samma tillfällen. Dessutom installerades övervakningskameror för att kunna filma hästarna nattetid.

Varje häst tillbringade en dag i en hage med ett skydd med tak och väggar på tre sidor och ett skydd med tak och stängd baksida. Andra dagen testades hästarna i en hage med tillgång till ett skydd med tak och väggar på tre sidor och ett skydd utan tak med tre väggar.

Skydd med tak blev favorit

Utomhustemperaturen var i genomsnitt 20 plusgrader under dagtid (15°C nattetid). Hästarna använde mest det stängda skyddet med tak under försöksdagarna, medan det öppna skyddet utan tak nästan inte användes alls. Det var ingen skillnad mellan vistelse i skydd under dag och natt.

Som i första studien kunde forskarna se att försvarsbeteendet mot insekter var lägre i omfattning när hästarna använde det stängda skyddet. Inget samband fanns mellan användning av skydd och uppmätt utomhustemperatur.

Dessutom blev resultatet från förra studien bekräftat, att ingen förändring uppmättes i rektal- och hudtemperatur hos hästarna när de hade vistats minst 30 minuter i skyddet innan mätning, jämfört med hästar som var utanför skyddet.

Läs mer om forskningsprojekt kring hur hästar själva väljer täcke.

Forskningsprojekt: Påverkan av nordiskt klimat och hästhållning på hästens temperaturreglering, vid SLU och SVA. Forskare: Elke Hartmann, Richard Hopkins, Michael Ventorp, Lars Roepstorff, Kristina Dahlborn, SLU och Eric Blomgren, SVA. Finansierat av Stiftelsen Hästforskning.

Påverkan av nordiskt klimat

Slutrapport från forskningsprojekt: Påverkan av klimat och hästhållning på hästens temperaturreglering.
Forskning vid SLU och SVA. Forskare: Elke Hartmann, Richard Hopkins, Michael Ventorp, Lars Roepstorff, Kristina Dahlborn, SLU och Eric Blomgren, SVA. Finansierat av Stiftelsen Hästforskning.