Kartlagd arvsmassa hos häst ger möjligheter

I och med att kartläggningen av hästens arvsmassa blev klar 2009 öppnades fantastiska möjligheter att forska kring sjukdomar och nedärvda egenskaper.

Sedan dess har många spännande forskningsprojekt slutförts såväl i Sverige som i andra länder, och fler lär det bli i framtiden.

Ett av de mer sensationella fynden var när forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet identifierade den specifika gen som gör det möjligt för travhästar att trava snabbt utan att falla i galopp och för hästens förmåga att gå i passgång.

Islandshästens förmåga att röra sig i passgång beror på en muterad gen. Foto: Carin Wrange

Den muterade genen, DMRT3, ger vissa hästraser speciella egenskaper när det gäller rörelsemekanik hos ett antal hästraser i världen. Förutom islandshäst och de allra flesta varmblodiga travhästar, så finns den också hos hästraserna Tennessee Walking Horse från USA och Paso Fino från Sydamerika.

Forskarnas upptäckt av DMRT3 gav ny grundläggande kunskap om hur nervceller i ryggmärgen koordinerar benens rörelsemönster hos hästar, möss och andra ryggradsdjur inklusive oss människor. Ett konkret resultat blev också ett gentest som kan användas inom hästaveln, främst på travsidan, för att få besked om hingst och sto bär på anlagen AA, CA eller CC, där det förstnämnda ger bättre förutsättningar att trava fort utan galoppinslag.

Flera forskningsprojekt inom genetik har resulterat i utvecklingen av genetiska test.

Forskningsprojekt inom genetik