Ineffektiva arbetsrutiner leder till olyckor

Bättre arbetsrutiner och redskap kan inte bara förbättra arbetsmiljön i travstallen utan också minska tidsåtgången i det icke träningsrelaterade arbetet.

I genomsnitt tar arbetsmoment som inte ingår i hästens fysiska träning sex timmar i veckan per häst. Det motsvarar 55 procent av den dagliga arbetstiden.

Enligt forskaren Qiuging Geng vid JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) i Uppsala är det varken ekonomiskt eller bra för hälsan att arbeta på det sättet i stallet. Men med bättre arbetsredskap och tekniska hjälpmedel kan arbetstiden halveras.

Långa sträckor mellan box och dynghög resulterar i extra tidsåtgång i stallarbetet. Foto: Carin Wrange

- I vissa stall tog det mer än två minuter att gå till dyngstacken för att tömma kärran och tillbaka in i stallet för nästa box. På 20 hästar är det 40 minuter, säger Quiqing Geng.

Studien, som finansierades av Stiftelsen Hästforskning, visade att den genomsnittliga arbetstiden i stallet ligger runt 10 timmar per dag,  en arbetsövertid som medför belastningsskador och leder till fler olyckor som beror på trötthet.

Sju av de tretton personer som ingick i studien uppgav att de minst en gång hade varit med om en olycka som krävt sjukskrivning eller lättare arbete vid arbetet med hästar.

Risker omräknat till kronor

Arbetet nära hästen innebär högst risk för olycksfall i stallarbetet. Foto: Carin Wrange

När forskarna studerade risken för olycksfall och belastningsergonomi använde de metoden WEST-jordbruk (Work Environment Screening Tool). Studiens resultat redovisas som WEST-poäng, som motsvarar kostnaden i kronor per tusen timmar.

- I den här studien delade vi in arbetsmomenten i två delar, säger Qiuqing Geng. Del ett omfattades av stallskötseln där bland annat mockning, ströning, sopning och fodring ingår. I del två studerades arbetet nära hästen som utsläpp,  inhämtning, selning, duschning och annan hästvård.

Arbetet nära hästen innebar högst risk för olycksfall och gav flest WEST-poäng, motsvarande en kostnad på mellan 1 929 och 3 173 kronor per tusen timmar för företaget.
Olyckor i samband med stallskötsel innebär en kostnad på mellan 1 140 och 2 063 kronor per tusen timmar.

Risken för belastningsskador gav också mycket höga poäng. De stall där det inte fanns någon mekanisering för mockning och andra tunga lyft fick i studien en kostnad på närmare 5 000 kronor per 1 000 timmar.

Utfodring och att bära vattenhinkar är också arbetsmoment som ger upphov till en hög fysisk belastning hos personalen. En klar majoritet, 77 procent, uppgav att de kände obehag i nacke, axlar och rygg.

Bättre redskap och kärror gör skillnad

- Genom att byta till två-, eller trehjuliga skottkärror, använda sig av självgående fodervagnar eller elkärror, ha foderluckor till boxarna, automatisk dörröppning och byta till ergonomiska redskap kan man minska belastningen, säger Qiuqing Geng.

- Att växla mellan de olika arbetsmomenten, till exempel mellan mockning och att man åker ut och kör en häst,  minskar också påfrestningen.

Under studien mättes även halterna för damm och ammoniak. Samtliga stall låg under gränsvärdena.

Studien genomfördes hos tio olika etablerade proffstränare i Mälardalen. Förutom att deltagarna fick svara på enkätfrågor följdes 13 personer under en hel arbetsdag.

FAKTA: Travsporten sysselsätter närmare 6 500 personer fördelat på kuskar, tränare och hästskötare.

Arbetsmiljö i travstallar

Läs mer om forskningsprojektet Arbetsmiljö i travstallar.