Viktigt se tidiga symtom på fång

Det är viktigt att i ett tidigt skede upptäcka om hästen har drabbats av fång. Ju tidigare man upptäcker sjukdomen, desto större chans att hästen kan bli frisk igen. För djurägare är det därför värdefullt att lära sig känna igen vilka symtom som utmärker fång.

Det finns en rad typiska symtom i samband med fång hos hästar. Den klassiska bilden är att hästen försöker avlasta framför allt frambenen. Den ställer sig med benen framför sig. Men det finns andra, tidigare symtom som är bra att känna till för att snabbt få hästen under behandling. Obs! Det är alltid en veterinär som ska ställa diagnosen men såväl hästägare som hovslagare kan vara uppmärksamma på följande:

Symtom i samband med ett fånganfall:

  • Kroppstemperatur, fånghästar har vanligen feber i utvecklingsskedet eller i det direkt akuta skedet
  • Ökad värme, i hovvägg och kronrand
  • Förstärkt digitalpuls
  • Rörelsestörning

Hur allvarligt hästen har drabbats av fång brukar delas in i olika grader. Dessa grader har namn efter den svenske veterinären Nils Obel som i sin doktorsavhandling om fång 1948 indelade sjukdomen i olika stadier. Den internationella graderingen som används för rörelsestörningen som kan ses i samband med fång på häst kallas därför Obel-grader:

Obel grad 1: Hästen står frekvent och skiftar vikt mellan benen (lyfter hovarna). I skritt ses ej hälta men i trav ses ett kort "styltigt" steg. Under tillfrisknandet ses endast det senare.

Obel grad 2: Det är lätt att få hästen att skritta men den har en för fång karakteristisk gång (kort, gärna dubbelslående steg). Ett framben kan lyftas utan problem.

Obel grad 3: Hästen kan motvilligt fås att skritta. Tillåter ogärna att man lyfter ett framben.

Obel grad 4: Hästen rör sig endast om den tvingas till det.

Fler tecken på att hästen har drabbats av fång:

  • Kroppsställning, varierar med antalet affekterade ben. Den klassiska kroppsställningen är när hästen sätter in bakbenen under kroppen för att avlasta frambenen som då placeras något framför bålen.
  • Konturstörningar i kronrand och sula (tecken på lägesförändring av hovbenet)
  • Visitertångsreaktion kan förekomma vid provokation av området för hovbensspetsen.
  • Ödem (svullnad) ända upp till kotan kan förekomma och i grava fall med kraftig ödembildning och lägesförändring kan serumutsvettningar ses i kronranden. Dessutom kan hästen uppvisa andra symtom beroende på vad som orsakat fånganfallet.

Hästen kan snabbt bli sämre

Ett fånganfall börjar med grad 1 men tiden till grad 4 kan vara så kort som timmar. Diagnosen fång ställs på symtombilden ovan efter uteslutning av differentialdiagnoser. Observera att fång är en diagnos som ställs kliniskt, ej radiologiskt. Röntgen kan dock ibland vara en bra hjälp inför verkning och skoning av en häst som just haft ett akut fånganfall. Hur betydelsefull röntgen är för en bedömning av prognosen är dock oklart. Det är ju hästen som visar hur ont den har.

Fånghäst måste vänjas vid gräs

Hästar som har haft fång och hållts på box under längre tid kan inte därefter släppas ut på gräs i obegränsad omfattning. Den måste successivt vänjas vid att beta gräs igen. Bäst är att släppa den i en hage med mycket gammal och torrt gräs. Om det inte är möjligt, måste betestiden för hästen noga regleras. Första dagen räcker det med 15 minuter. Tiden i hage utökas vart efter, och efter tre veckor kan den beta  upp till åtta timmar.

Håll hästen inne på natten

Låt inte hästen gå i hagen nattetid. Känn på hovar och digital puls morgon och kväll. Växternas distribution av bland annat socker skiljer sig mellan natt och dag. Det är viktigt att hästen vänjer sig vid det den betar i hagen.

Mag/tarmfloran är viktig, det har forskarna sett när de framkallat fång i experiment. Hästar som vant sig vid visst foder klarar fångframkallande fodergivor betydligt bättre än hästar som inte gjort det.

Örtblandningar kan vara direkt kontraindicerat till en häst i riskzonen om den inte är van vid örterna. Det finns inget förutom reklamen som säger att det är bra att ge örtblandningar till fånghästar.

Fång, en diagnos - flera sjukdomar? En sjukdom - flera patogeneser?

Fång är en diagnos som historiskt sett beskriver den kliniska bilden av en häst som på grund av smärta visar en vilja att avlasta ett eller flera ben både i rörelse och när den står still.

Sjukdomen är vanlig och enligt försäkringsbolagens statistik insjuknar cirka 15 svenska hästar/dag i detta lidande och cirka 2 hästar/dag avlivas med fång som huvuddiagnos. Två tredjedelar av fånghästarna är märrar.

Då diagnosen initialt oftast baseras på den kliniska bilden har den frekvent och under lång tid, åtminstone sedan Alexander den stores tid, visat sig kunna inkludera många sjukdomar. Ett faktum som nog alltid (?) frustrerat de som arbetat med hästar.

Första avhandlingen redan 1768

Med motivet att bringa klarhet i ”diagnosträsket” skrev kavalleriöversten von Sind den, vad han kallade, ”fullständiga avhandlingen över sjukdomen fång” 1768. Trots det så dröjde det in på 1820-talet innan de muskelrelaterade sjukdomarna ströks från fånglistan och fick en egen diagnos i form av korsförlamning.

Fram till idag har diagnosen fång dessutom kopplats samman med allt från sulläderhudsinflammation, överbelastning, polyartrit, nefrit, förgiftning, överintag av icke strukturella kolhydrater, kolit, metrit, cushings sjukdom till ekvint metabolt syndrom/diabetes typ 2, med mera.

Flera sjukdomskomplex

Fångdiagnosens utveckling kan sägas ha gått från att vara en generell diagnos för många sjukdomar som gav stört rörelsemönster till att bli en diagnos som kan ingå som en del i flera olika sjukdomskomplex.

Sedan Jakob Clark (1777) utförde den först kända histologiska undersökningen av fånghästars hovar har vi lärt oss mycket, men tyvärr inte allt, om hovens uppbyggnad och fysiologi och hur denna kan påverkas av övriga kroppsfunktioner.

Allteftersom kunskapen om hornstrukturernas- och gränsytan mellan dermis och epidermis uppbyggnad, hovens blodförsörjning, inflammationssvar, metabolism, nervinnerveringen och lamellagrets innehåll av stora polysulfaterade proteoglykaner ökat har nya teorier om troliga fångpatogeneser lagts fram.

En patogenes som idag känns rätt smaklig är den att en metabolisk störning av lamellagret epidermala basalceller, till följd av förhöjda insulinnivåer och ansamling av socker i celler, leder till frisättning av cytokiner som i sin tur aktiverar metalloproteinaser och immunförsvar, som i sin tur leder till försämrade biomekaniska egenskaper i lamellagret, skador på och minskning av antalet perifera nerver m.m. och en sjuk häst.

Alla hästar kan få fång

Men, med tanke på alla de sjukdomskomplex som innefattar diagnosen fång och alla de smakliga patogeneser som florerat genom historien känns det tryggt att kunna säga: Det enda vi idag vet ”säkert” är att alla hästar kan få fång och de kan få det via flera patogeneser och du och jag är inte ensamma om att bli frustrerade i samband med behandlingen av komplexa fånghästar.

Fång hos häst

Läs mer om fång:

Nya rön om behandling av fång - artikel i The Horse

Foderrelaterad fång hos häst - går det att förebygga?
Lena Ericssons  kandidatarbete 15 p vid  av  LTJ-fakulteten ,SLU