Plötsliga dödsfall inom travsporten

Akut cirkulationssvikt och akuta lungblödningar var de vanligaste orsakerna till att travhästar plötsligt dog under travlopp under perioden 2000-2014.  Dessa två dödsorsaker är starkt kopplade till varandra och ses ofta i kombination.

På uppdrag av Svensk Travsport har en kartläggning gjorts av de travhästar som dödsstörtade under åren 2000-2014. De 64 hästar som dött i samband med tävling har obducerats.

Studien gjordes av travhippologen Mette Pökelmann som ett examensarbete på kandidatnivå vid SLU. Syftet var att få en ökad förståelse för varför dessa plötsliga dödsfall inträffar och att undersöka om det är möjligt att förebygga dem.

Förutom de diagnoser och obduktionsfynd som gjorts under obduktionen, har sportdata, så som aktuella banförhållanden, årstid, ålder och ras, tagits fram från sportsystemet.

Två dödsorsaker dominerade

De allra flesta hästarna, 43 av 64 hästar, dog i akut cirkulationssvikt och akuta lungblödningar. Dessa två dödsorsaker är starkt kopplade till varandra och ses ofta i kombination.

Akut cirkulationssvikt innebär cirkulatoriska problem med hjärtat och kan exempelvis vara orsakat av arytmi. Akuta lungblödningar handlar om cirkulatoriska problem och innebär en omfattande blödning i lungorna som förhindrar gasutbytet i alveolerna.

Endast åtta av 64 hästar hade en kärlruptur, så kallade 2brustna blodkärl", som dödsorsak. Av dessa åtta har fyra dött av kärlskador i krösroten och tre av rupturer i kroppspulsådern. Skador i blodkärlen i krösroten är ofta orsakade av blodmask i tidig ålder, skador som kan försvaga kärlen för all framtid. Att följa avmaskningsrekommendationerna är därför av största vikt.

Fraktur sällan dödsorsak

Travet i Sverige har mycket få trauman och frakturer med dödlig utgång. Av de 64 hästar som dog hade sex frakturskador eller trauman som dödsorsak. Det tyder på att sporten bedrivs på ett säkert sätt. I jämförelse med olyckor och frakturer inom internationell galoppsport har svensk travsport få plötsliga dödsfall under tävling.Det fanns ingen koppling mellan specifika tränare och kuskar och en ökad tendens för dödsstörtning.

Hästar som dött representerar den tävlande hästpopulationen i Sverige i fråga om såväl ålder som ras. Sportens normalförhållanden i fördelning av startmetod, årstid och distans förklarar de skillnader som kan ses i resultatet och utfallet är representativt i förhållande till sportens utformning.

Resultatet visar att det i medeltal omkommer 4,3 hästar i travsporten i Sverige årligen. Per 1 000 starter är siffran 0,05 dödsfall för år 2014. Dessa siffror är låga i jämförelse med internationella studier. Med det omfattande välfärdsarbete Travarhälsan införde 2014, kan förhoppningsvis dödstörtningarna minska ytterligare på sikt.

Läs hela examensarbetet av Mette Pökelmann