Blir hästen lös i magen av ensilage?

Allt fler hästar äter idag inplastat grovfoder, det vill säga ensilage eller hösilage. Skillnaden beror på hur mycket vatten som fanns i fodret när det skördades, pressades och plastades.

Hur det inplastade fodret påverkar hästen finns det många åsikter om bland hästägare. Exempelvis om hästen blir lös i magen när den äter det blötare ensilaget jämfört med ett torrare hösilage.

För att undersöka hur olika fodertyper påverkar hästens grovtarm har det gjorts forskning vid SLU. I ett utfodringsförsk utfodrades fyra hästar med hö, hösilage och ensilage som producerats på samma gräsvall.

Provtagning direkt ur tarmen

De fyra hästarna, som var utrustade med en fistel i tjocktarmen (gör det möjligt att ta prov på tarminnehållet) utfodrades med alla fodertyperna i olika perioder.

Provtagning gjordes när hästarna utfodrats med samma foder under 21 dagar, därefter byttes foder och en ny 21-dagsperiod började.

Alla prover som togs från hästarna (såväl träck som tarminnehåll) analyserades. Forskarna tittade på kemisk och mikrobiologisk sammansättning, samt mätning av pH-värden.

Inga mätbara skillnader

Oavsett vilket foder hästarna fick gick det inte att mäta några skillnader i kemisk eller mikrobiologisk sammansättning i tarminnehåll eller träck.

Att använda fistulerade hästar är dyrt och kan vara krångligt. Därför var det intressant att också undersöka hur väl proverna på träcken och proverna på tarminnehållet stämde överens.

Att ta träckprov är enkelt och kan göras från alla hästar. I regel görs det för att undersöka förekomst av parasiter hos häst. Men träckprov kan även vara till stor nytta vid utredningar av vissa sjukdomar i mag-tarmkanalen hos häst.

Blir hästen lös i magen av ensilage?

Under senare åt har användning av ensilage och hösilage i hästfoderstater ökat som ersättning för hö. Hur detta foder påverkar hästens tarminnehåll och träck har det gjorts forskning om vid SLU.

Hö är känsligt för fuktig luft, eftersom fuktigt hö lätt börjar mögla. Mögelsvampar bildar både sporer, vilka medverkar till att hästar utvecklar den obotliga sjukdomen "kvickdrag", och gifter, som kan ge allvarliga hälsostörningar hos hästar.

Ensilage och hösilage konserveras och lagras på ett annat sätt än hö som möjliggör att mögeltillväxt i fodret kraftigt kan minskas.

Eftersom konserveringsmetoderna skiljer sig åt har de också olika inverkan på den kemiska sammansättningen i fodret. Ensilage har ett lägre pH-värde än hösilage och hö, på grund av den mjölksyra som bildas av socker och mjölksyrabakterier under ensileringsprocessen.

Hösilage lagras lufttätt

Hösilage är ett mellanting av hö och ensilage, och konserveras främst genom att det lagras lufttätt då torrsubstanshalten (ts) generellt sett är för hög för att mjölksyrabakterierna skall kunna bilda mjölksyra.

Hö konserveras genom torkning och är ett vallfoder som innehåller mest socker. Hur dessa skillnader mellan fodertyperna påverkar hästens grovtarm har inte studerats tidigare.

För att undersöka ovanstående genomfördes vid SLU ett utfodringsförsök. Hö, hösilage och ensilage producerades från samma gräsvall, och utfodrades till fyra försökshästar enligt ett schema som innebar att alla hästar utfodrades med alla fodertyperna i olika perioder.

Tarminnehåll och träck analyserades

Hästarna var utrustade med en fistel i tjocktarmen, vilket gjorde det möjligt att ta prov på själva tarminnehållet. Hästarnas träck provtogs också. Provtagning gjordes när hästarna utfodrats med samma foder under 21 dagar, därefter byttes foder och en ny 21-dagarsperiod började

Alla prover analyserades med avseende på kemisk och mikrobiologisk sammansättning, och pH-värdet mättes. Den kemiska analysen innebar bland annat bestämning av halten av de flyktiga fettsyrorna ättiksyra, propionsyra, smörsyra och valeriansyra (som man gemensamt brukar kalla VFA), som bildas av mikroorganismerna ("tarmfloran") i hästens grovtarm och som är hästens största energikälla. Mängden mjölksyra i tarminnehållet och i träcken bestämdes också.

Den mikrobiologiska analysen omfattade fem olika grupper av bakterier och gjordes också på både tarminnehåll och träck.

Inga mätbara förändringar

Utfodring med ensilage, hösilage eller hö gav inte några skillnader i kemisk eller mikrobiologisk sammansättning i tarminnehållet eller träcken. Förändringar i grovtarmen som till exempel lägre pH och lägre halt ättiksyra tillsammans med högre innehåll av propionsyra, smörsyra och mjölksyra har tidigare rapporterats i samband med att man avsiktligt stört tarmfloran, ofta genom att öka mängden kraftfoder i foderstaten eller genom att göra plötsliga foderbyten.

Sådana förändringar i grovtarmen fanns inte i detta försök. Mängden mjölksyra var generellt mycket låg och stämde väl överens med andra studier där hästar utfodrats med bara grovfoder.

För att närmare studera hur de olika fodertyperna inverkade på tjocktarmen gjordes också en kinetisk studie, vilket innebar att hästarna provtogs före utfodring (0 tim), och sedan 2, 4, 8 och 12 timmar efter utfodring.

Tarminnehållet analyserades med avseende på kemisk sammansättning på samma sätt som 21-dagarssproverna, men ingen mikrobiologisk analys gjordes i kinetikstudien. Däremot analyserades tarmvätskan med avseende på innehållet av lättlösliga kolhydrater (glukos, fruktos, sukros och fruktaner), för att studera om de olika foderslagen innebar olika innehåll av lättlösliga kolhydrater i grovtarmen.

Utfodring med hösilage resulterade i lägst innehåll av ättiksyra och totala organiska syror jämfört med utfodring med hö eller ensilage, men skillnaderna var små.

Det fanns också mindre valeriansyra i tarmen då hästarna utfodrades med hösilage, men även här var skillnaden liten. Innehållet av lättlösliga kolhydrater i tjocktarmen var mycket lågt, nästan noll, oavsett vilket foder hästarna utfodrats med. Detta innebär att de lättlösliga kolhydraterna har omsatts tidigare i hästens mag-tarmkanal.

De olika foderslagen uppförde sig likadant i tjocktarmen vid de olika provtagningstidpunkterna, det vill säga ensilage, hösilage och hö gav likadana resultat vid 0, 2, 4, 8 eller 12 timmar efter utfodring.

Att använda fistulerade hästar är dyrt och kan vara krångligt. Därför var det intressant att också undersöka hur väl proverna på träcken och proverna på tarminnehållet stämde överens.

Träckprov enkelt sätt att mäta

Träckprover kan man ju ta på vilken häst som helst, och om träckprover kan användas istället för tarmprover skulle man kunna ha stor nytta av det, både inom forskning och vid utredningar av vissa sjukdomar i mag-tarmkanalen hos hästar.

Studien visade att träcken generellt sett innehåller lägre halter av ättiksyra, propionsyra, smörsyra och totala organiska syror, och även pH-värdet var lägre än i tarminnehållet. Även om själva värdena i träcken och tarmen var olika, så var förhållandet mellan de olika syrorna lika.

Det innebär att man kan få viss vägledning om tillståndet i tarmen av den kemiska sammansättningen i träcken hos friska hästar, som äter en vallfoderbaserad foderstat.

Sammanfattningsvis kan man från denna studie konstatera att utfodring med hö, hösilage eller ensilage, som kommer från samma vall och är väl producerat och lagrat, inte påverkar hästars grovtarmsjäsning på olika sätt.

Tillbaka till fodermedel »

Blir hästen lös i magen av ensilage?

Vill du veta mest om att välja mellan hö, hösilage eller ensilage? Klicka på länken nedan:

Slutrapport från forskningsprojektet: Interaktion mellan olika vallfoder och hästens grovtarm med avseende på mikrobiell sammansättning, biokemisk aktivitet och passagehastighet (öppnas i nytt fönster som pdf)

Tillbaka till fodermedel »