Aktiv grupphästhållning - exempel Wången

De flesta hästar i Sverige och många andra länder är idag uppstallade inomhus i stall med individuella boxar eller spiltor. Den typen av uppstallning kan begränsa hästens möjlighet att utföra grundläggande behov som att röra på sig och att ha social kontakt med andra hästar.

Det finns flera studier som visat att individuell uppstallning är en riskfaktor för utveckling av stereotypier. I många stall kan dessutom ventilationen vara otillräcklig vilket leder till att luften i stallen inte håller en tillräckligt bra kvalitet. En nedsatt hygenisk luftkvalitet kan leda till luftvägsproblem. Från ett hästperspektiv finns det därför flera anledningar till att titta på alternativa uppstallningslösningar.

Den aktiva grupphästhållningen på Wången hade till en början både travhästar och islandshästar i samma flock. Efter ett tag fick islandshästarna flytta ut. Foto: Ronney Wicksell

Eftersom riksanläggningarna bedriver utbildning av morgondagens hästmänniskor och ska vara kunskapscenter för hästnäringen togs beslutet att alla tre (Flyinge, Strömsholm och Wången) skulle testa och utvärdera en av de alternativa lösningarna för hästhållning som finns på marknaden.

Wångens aktiva grupphästhållning (AG) invigdes 1 oktober 2013 och är dimensionerat för 25 hästar. I AG står för dagen varmblodiga och kallblodiga travhästar, både ston och valacker.
Under oktober 2013 hade de också islandshästar i flocken, men efter flera olyckstillbud fick dessa flytta ut. Wångens gotlandsruss har också gått i AG under sommaren 2014 då de stora hästarna var på bete.  

Ungefär halva markytan i lösdriften består av hårdgjord mark, och halva ytan är stenlagd. Det finns tre grovfoderstationer med två ätplatser i varje station, och en kraftfoderstation. I anläggningen finns också en halmhäck, tre vattenkar och en ligghall med gummimattor.

Hästarna behövde tid för att vänja sig

Två av Wångens hästar i en av grovfoderstationerna. Foto: Veera Valtanen

Under uppstarten den första månaden i AG var det ganska oroligt i gruppen och en del bitskador på hästarna noterades. Oron i gruppen visade sig också genom minskad liggtid i ligghallen, där hästarna under första månaden tillbringade mindre tid liggande i ligghallen än vad de gjorde efter fem månader i systemet). Var i systemet hästarna tillbringade mest tid förändrades också från månad ett till månad fem.
 
På Wången sker inskolning av en ny häst i två steg. Under steg ett får hästen vara i AG under dagtid och bekanta sig med flocken men kommer in i stallet på eftermiddagen och får sitt foder där. Sedan påbörjas inskolningen i foderautomaterna där hästarna tränas på att gå in i foderautomaten, sticka in huvudet i foderluckan och att gå ut genom den så kallade exitgrinden.

Att lära hästarna att trycka upp exitgrinden och gå ut den vägen ur foderstationen är det moment som brukar ta längst tid. Den här delen av inskolningen kräver att det kan vara flera personer på plats för att hålla undan andra hästar och hjälpa till med grindarna. Inskolningen avlutas då hästarna går in själv, äter och går ut genom exitgrinden.

I grovfoderstationerna finns hösilage och i kraftfoderstationen två olika sorters kraftfoderpellets och mineraler. Hästarna har en tilldelad ättid på mellan 250 och 500 minuter beroende på deras hull. De flesta hästar har gått upp i vikt då de har flyttat ut till AG jämfört mot tidigare år då de har stått i uppstallade i boxar. Genomsnittsvikten på sex av hästarna var 34 kg högre då de vistats i AG under 1,5 år (sommaren 2015) jämfört med då de var uppstallade i box (2009-2010).

Upplevd stress vid fodring oavsett inhysning

För att ge hästarna indivduell utfodring och tillträde till foderstationen användes bl a en transponder som flätades in i manen. Foto: Malin Connysson

Utfodringssituationen kan i stallar upplevas som stökig med hästar som bankar i dörrar och visar aggressiva beteenden mot boxgrannar i samband med fodertilldelningen. I de flesta stall sker utfodringen 2-4 gånger per dag fördelat under morgon/dag/kväll. I AG styrs utfodringen med transponder och hästarna går själva in i foderautomaten och testar om de har tillgång till foder. I AG fördelas fodergivan under hela dygnet så hästarna har tillgång till foder under varje timme.

I ett examensarbete mättes hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariation i samband med utfodring i stall och i AG. Hästarna hade högre hjärtfrekvens i samband med utfodring både i stall och AG  Hjärtfrekvensen då hästarna äter andra gången är högre i foderautomaten än i box.

Hjärtfrekvensvariationen var lägre vid utfodringen i box än i grovfoderautomaterna, vilket kan tyda på en högre frustration i samband med utfodringen i box. Trots att de beteenderegistreringar som gjordes i samband med studien visade att det var lugnt i stallet i samband med utfodringen, så förekom det  störningar av andra hästar och aggressivitet vid foderstationerna i AG. Hästarna hade högre hjärtfrekvens vid vila i AG än i stall vilket troligtvis beror på att de rör sig mer i AG.

Under 2015 genomfördes en studie med syftet att undersöka om återhämtningen efter arbete påverkas av vilket uppstallningssystem hästar hålls i. Hypotesen är att hästar som kan röra sig fritt i grupp återhämtar sig snabbare än hästar som hålls individuellt i box större delen av dygnet. Målet med studien är att öka kunskapen om hur två olika uppstallningssystem påverkar återhämtningen så att rekommendationer kan ges som underlättar återhämtningen och gynnar hästarnas välfärd. Resultaten bearbetas för tillfället och kommer att presenteras under 2017.

I Wångens aktiva grupphästhållning finns enbart gummimattor i ligghallen. Foto: Malin Connysson

Läs mer om aktiv grupphästhållning:

En metodutvärdering av pulsparametrar och beteenderegistrering i samband med utfodring av häst - Sara Andersson, examensarbete på kandidatnivå 2014, hippologenheten vid SLU.

Oppstalling av prestasjonshester i aktiv stall  Dale, K., Vierdal, L. 2014. Høgskolen i Nord-Trøndelag Avdeling for landbruk og informasjonsteknologi, (Bachelorgradsoppgave i husdyrfag 2014).